Alltpåengångochjagharingenaningjagharingenordning
Oj. Vad mycket det har hänt. På så kort tid. På torsdagen 20:e augusti fick jag reda på att jag kommit in (se tidigare inlägg) och på lördagen satte jag mig på y-bussen och åkte ner med en väska kläder och min dator. Johanna var snäll nog att förbarma sig över mig, och lät mig sova hos henne de första dagarna. På måndagen den 24:e började jag alltså. Vi är ca 45-50 stycken i klassen. Majoriteten är tjejer. De känns bra. Det är många namn, det är förvirrande och det är mycket nytt. Vi är sex stycken Sofia i klassen!! Bara det är ju hel sjukt!
Hursomhelt, redan den första måndagskvällen började nollningen. Det var väldigt harmlöst. Vi blev indelade i nollningsgrupper och hade tävlingar i en park. Det var kul! Men det var inte så länge, och det var skönt att komma hem tidigt.
På tisdagseftermiddagen tog jag mitt pick och pack och lånade Johannas madrass och gick till huset brevid. Jag bor nu i Lovisas studentrum eftersom hon flyttat hem till Norrland. I ett svagt ögonblick (av olika orsaker) kände jag mig en kväll som världens ensammaste i mitt tomma rum, endast inrett med en madrass på golvet samt en dator.
På tisdagskvällen hade vi nationsrunda. Inte på alla, men kanske 5 stycken och det var en tävling på varje ställe. Det var himla skoj!
På onsdagen var det lite jobbigare än en vanlig onsdag att kliva upp. Av olika orsaker. Men det gick bra ändå. Den första kursen vi har heter Profession, kunskap och lärande och handlar alltså om hur man lär sig, att man måste hitta sin egen studieteknik och sånt. Skönt med en slapp inledning. Onsdag- och torsdagskvällarna var vi lediga.
Nämnas bör också att det tog flera dagar innan jag kunde cykla hem utan att cykla vilse. Och en kväll när jag var ute och promenerade gick jag så fullstänigt vilse att jag var tvungen att fråga några på gatan åt vilket håll jag skulle. I tell you - cykelvägarna är oändliga.
I fredags hade faddrarna tentafest som vi var bjudna till. Det var skoj och vi gick ut på Snerikes. Kvällen slutade på Max och jag tackar S så mycket för att hon cyklade med mig hem.
I lördagsefermiddag kom mamma nerkörandes med bilen full av resten av mina grejjer. Åh, det var skönt att få lite mer kläder. På söndagen gick vi på IKEA, köpte en massa småsaker. Just nu är allt så himla jobbigt, för jag kan bara bo här till sista september. Jag är erbjuden två rum genom Studentstaden, varav ett är rummet jag bor i nu!! Så, Gud om du finns, jag tillbedjer all högre makt, snälla, snälla, snälla, om världen är god, ödet, allt, snälla låt mig få bo kvar här!! Imorgon får jag reda på om jag får bo här eller om jag har fått det andra rummet. Eller om jag inte får någoning. Skulle det sistnämnda alternativet inträffa kommer jag en liten stund överväga att hoppa ut genom fönstret. Sen kommer jag torka mina tårar och samla mig. Då flyttar jag nog till ett ställa strax utanför Uppsala där jag känner en familj.
Men om jag får bo kvar!! Då kan jag börja packa upp allt ur banankartongerna! Då kan mamma fara och köpa den där sängen och den där fina byrån på IKEA! Då kan jag andas ut, slå rot, göra mig hemmastadd, slappna av.
Igår, tisdag, hade vi vår första Verksamhetsförlagda utbildning, VFU. Idag är vi hemma för att skriva en rapport om det. Den skulle inte alls vara lång och jag har nästan skrivit klart den. Ska träffa två klasskompisar ikväll för att läsa igenom varandras.
Igårkväll hade vi Den Stora Nationsrundan. Vi gick alltså till alla nationer (utom några som var stängda). Tidsschemat var väldigt tajt. Cirka 30 minuter på varje ställe varav man stod i kö till baren minst halva tiden, sen va det bara att svepa, huga. Tanken var ju att man skulle köpa något på varje ställe. Det var nog inte så många som gjorde det, inte då jag iaf. Ibland gick man på toa istället.
Tur att vi är hemma idag som sagt. Men jag har även hunnit tvätta, samt hämta min jacka som jag glömde på VFUn igår.
Men jag trivs! Jag tror det här blir bra! Klassen verkar bra och det är några som jag har lärt känna lite bättre! Uppsala är fint! Alla cyklar! Utbildnignen verkar jättebra! (om än lite tuff, vi ska snart börja med anatomin, ångest) Lärarna är omtänksamma och välkommnande!
Men som sagt, håll alla tummar ni har för att jag får bo kvar, eller iaf får bo någonstans!
Nu blev det ett långt inlägg. Jag har bara varit här drygt en vecka, det känns som flera månader. Är det verkligen bara andra september?
Hursomhelt, redan den första måndagskvällen började nollningen. Det var väldigt harmlöst. Vi blev indelade i nollningsgrupper och hade tävlingar i en park. Det var kul! Men det var inte så länge, och det var skönt att komma hem tidigt.
På tisdagseftermiddagen tog jag mitt pick och pack och lånade Johannas madrass och gick till huset brevid. Jag bor nu i Lovisas studentrum eftersom hon flyttat hem till Norrland. I ett svagt ögonblick (av olika orsaker) kände jag mig en kväll som världens ensammaste i mitt tomma rum, endast inrett med en madrass på golvet samt en dator.
På tisdagskvällen hade vi nationsrunda. Inte på alla, men kanske 5 stycken och det var en tävling på varje ställe. Det var himla skoj!
På onsdagen var det lite jobbigare än en vanlig onsdag att kliva upp. Av olika orsaker. Men det gick bra ändå. Den första kursen vi har heter Profession, kunskap och lärande och handlar alltså om hur man lär sig, att man måste hitta sin egen studieteknik och sånt. Skönt med en slapp inledning. Onsdag- och torsdagskvällarna var vi lediga.
Nämnas bör också att det tog flera dagar innan jag kunde cykla hem utan att cykla vilse. Och en kväll när jag var ute och promenerade gick jag så fullstänigt vilse att jag var tvungen att fråga några på gatan åt vilket håll jag skulle. I tell you - cykelvägarna är oändliga.
I fredags hade faddrarna tentafest som vi var bjudna till. Det var skoj och vi gick ut på Snerikes. Kvällen slutade på Max och jag tackar S så mycket för att hon cyklade med mig hem.
I lördagsefermiddag kom mamma nerkörandes med bilen full av resten av mina grejjer. Åh, det var skönt att få lite mer kläder. På söndagen gick vi på IKEA, köpte en massa småsaker. Just nu är allt så himla jobbigt, för jag kan bara bo här till sista september. Jag är erbjuden två rum genom Studentstaden, varav ett är rummet jag bor i nu!! Så, Gud om du finns, jag tillbedjer all högre makt, snälla, snälla, snälla, om världen är god, ödet, allt, snälla låt mig få bo kvar här!! Imorgon får jag reda på om jag får bo här eller om jag har fått det andra rummet. Eller om jag inte får någoning. Skulle det sistnämnda alternativet inträffa kommer jag en liten stund överväga att hoppa ut genom fönstret. Sen kommer jag torka mina tårar och samla mig. Då flyttar jag nog till ett ställa strax utanför Uppsala där jag känner en familj.
Men om jag får bo kvar!! Då kan jag börja packa upp allt ur banankartongerna! Då kan mamma fara och köpa den där sängen och den där fina byrån på IKEA! Då kan jag andas ut, slå rot, göra mig hemmastadd, slappna av.
Igår, tisdag, hade vi vår första Verksamhetsförlagda utbildning, VFU. Idag är vi hemma för att skriva en rapport om det. Den skulle inte alls vara lång och jag har nästan skrivit klart den. Ska träffa två klasskompisar ikväll för att läsa igenom varandras.
Igårkväll hade vi Den Stora Nationsrundan. Vi gick alltså till alla nationer (utom några som var stängda). Tidsschemat var väldigt tajt. Cirka 30 minuter på varje ställe varav man stod i kö till baren minst halva tiden, sen va det bara att svepa, huga. Tanken var ju att man skulle köpa något på varje ställe. Det var nog inte så många som gjorde det, inte då jag iaf. Ibland gick man på toa istället.
Tur att vi är hemma idag som sagt. Men jag har även hunnit tvätta, samt hämta min jacka som jag glömde på VFUn igår.
Men jag trivs! Jag tror det här blir bra! Klassen verkar bra och det är några som jag har lärt känna lite bättre! Uppsala är fint! Alla cyklar! Utbildnignen verkar jättebra! (om än lite tuff, vi ska snart börja med anatomin, ångest) Lärarna är omtänksamma och välkommnande!
Men som sagt, håll alla tummar ni har för att jag får bo kvar, eller iaf får bo någonstans!
Nu blev det ett långt inlägg. Jag har bara varit här drygt en vecka, det känns som flera månader. Är det verkligen bara andra september?
Kommentarer
Postat av: Ivarsson
Jag håller tummarna för att du får rummet du bor i! Jag håller tummarna för att det blir lugnare snart så jag kan hälsa på dig! Jag håller tummarna för att du vet att om du känner dig ensammast i världen igen så är jag bara 30 min bort om jag brummar snabbt med bilen! Jag håller tummarna för att anatomin går bra och att du mår bra! Etc etc etc
Jag saknar dig! Puss
Postat av: Emma
Kul att du skriver, äntligen! Jag ska hålla alla tummar jag har för studentrummet :)
Trackback
