Tillvaron hos en sjukgymnaststudent med analkande anatomitenta
Denna vecka har varit tung. Verkligen. Jag brukar inte anse mig vara särskilt pms-ig, men i veckan har jag varit det. Sjukt trött i kroppen och i huvudet, nedstämd, orkeslös, ja nästan apatisk ibland. Ni vet man sitter i soffan och tänker att man borde plugga, och då får man en klump och magen och börjar nästan gråta för det känns så jobbigt. En gång i veckan när jag precis parkerat cykeln utanför skolan och gick sista biten upp till byggnaden så kändes livet så jobbigt så jag nästan började gråta. På riktigt alltså! Men jag höll mig. Jag har varit orolig, känt ångest inför allt och inget. Till råga på allt blir det mörkare och mörkare, vilket gör mig tröttare och tröttare. Men jag har ju förstått vad det beror på. Och nu känns det bättre.
Igår kom jag hem från skolan vid femtiden ungefär. Åt middag, satt vid datorn, gick på promenad och köpte godis och glass, pluggade drygt en timme (och åt upp allt godis), sen såg jag en film på min dator. Pans layrint. Är det någon som sett den? Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den. Den var obehaglig, på gränsen till för otäck ibland, rå liksom. Men samtidigt bra och tänkvärd. Utspelade sig i Spanien 1944. Jobbiga köns- och maktroller.
Idag sov jag till tio och kände mig riktigt utsövd. Klockan tolv befann jag mig på universitetet tillsammans med min kompanjon Linnéa. Jag försökte lära mig några kranialnerver. Sen repeterade vi ryggraden. Och började på en gammal CNS-tenta. Madderfacker, döda mig, jag kommer inte att klara det. Vi hade hursomhelt rätt kul och jag lärde mig vad kaninfniss är för något. Mycket lärorikt.
Ungefär vid halv fem cyklade jag till IKEA. Köpte världens minsta pizzaslice och en god kanelbulle. Sen gick jag igenom IKEA och jag kan säga att det var nästan läskigt! (Ja, det är lite läskigt att jag går ensam på IKEA en lördagskväll) Det var nästan helt öde! Det kändes som att jag drömde, för det kändes så absurt att det var så tomt. På IKEA! Det ÄR inte tomt på IKEA. Aldrig. Förutom på lördagskvällar då förstås. Husomhelst så kändes det dumt at gå ut därifrån utan att köpa något - det gör man liksom inte på IKEA. Så jag köpte en påse påsförslutare (de fösvinner lika lätt som hårnålar) och en ram för 39 kronor. Plus en chipspåse för 9 kronor.
Se cyklade jag hem. Och mötte en räv på cykelvägen! Eller den var i diket brevid. Jag tror aldrig att jag har sett en räv förut! Ja, kanske på någon djurpark förstås.
Sen hoppade kedjan på cykeln. Hurra. Kalas. Helfestlig! Och jag hade säkert tre-fyra kilometer kvar. Med en ryggsäck full av tunga böcker. MEN jag blev inte allt för deprimerad. Jag ringde mamma och beklagade mig lite så kändes det bättre sen. Pratade med pappa och han förhörde mig om vad som hänt. Var har kedjan hoppat, bak eller fram? Längst in eller ut?
Hade tänkt hinna plugga lite till ikväll, men det orkar jag inte. Nu ska jag äta chips och se gårdagens idolfinal på internet. Åh, det blir bra. Två vita helger på raken! Rekord? Blir förmodligen inget festande nästa helg (ska packa och flytta) och helgen efter det är sista helgen innan tentan. Sen blir det BRAKFEST. Oh.
Ha en trevlig fortsatt helg!
Igår kom jag hem från skolan vid femtiden ungefär. Åt middag, satt vid datorn, gick på promenad och köpte godis och glass, pluggade drygt en timme (och åt upp allt godis), sen såg jag en film på min dator. Pans layrint. Är det någon som sett den? Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den. Den var obehaglig, på gränsen till för otäck ibland, rå liksom. Men samtidigt bra och tänkvärd. Utspelade sig i Spanien 1944. Jobbiga köns- och maktroller.
Idag sov jag till tio och kände mig riktigt utsövd. Klockan tolv befann jag mig på universitetet tillsammans med min kompanjon Linnéa. Jag försökte lära mig några kranialnerver. Sen repeterade vi ryggraden. Och började på en gammal CNS-tenta. Madderfacker, döda mig, jag kommer inte att klara det. Vi hade hursomhelt rätt kul och jag lärde mig vad kaninfniss är för något. Mycket lärorikt.
Ungefär vid halv fem cyklade jag till IKEA. Köpte världens minsta pizzaslice och en god kanelbulle. Sen gick jag igenom IKEA och jag kan säga att det var nästan läskigt! (Ja, det är lite läskigt att jag går ensam på IKEA en lördagskväll) Det var nästan helt öde! Det kändes som att jag drömde, för det kändes så absurt att det var så tomt. På IKEA! Det ÄR inte tomt på IKEA. Aldrig. Förutom på lördagskvällar då förstås. Husomhelst så kändes det dumt at gå ut därifrån utan att köpa något - det gör man liksom inte på IKEA. Så jag köpte en påse påsförslutare (de fösvinner lika lätt som hårnålar) och en ram för 39 kronor. Plus en chipspåse för 9 kronor.
Se cyklade jag hem. Och mötte en räv på cykelvägen! Eller den var i diket brevid. Jag tror aldrig att jag har sett en räv förut! Ja, kanske på någon djurpark förstås.
Sen hoppade kedjan på cykeln. Hurra. Kalas. Helfestlig! Och jag hade säkert tre-fyra kilometer kvar. Med en ryggsäck full av tunga böcker. MEN jag blev inte allt för deprimerad. Jag ringde mamma och beklagade mig lite så kändes det bättre sen. Pratade med pappa och han förhörde mig om vad som hänt. Var har kedjan hoppat, bak eller fram? Längst in eller ut?
Hade tänkt hinna plugga lite till ikväll, men det orkar jag inte. Nu ska jag äta chips och se gårdagens idolfinal på internet. Åh, det blir bra. Två vita helger på raken! Rekord? Blir förmodligen inget festande nästa helg (ska packa och flytta) och helgen efter det är sista helgen innan tentan. Sen blir det BRAKFEST. Oh.
Ha en trevlig fortsatt helg!
Kommentarer
Trackback
