mynameissophia

I måndags satt jag brevid Linnéa när vi hade föreläsning. Föreläsningen handlade om centrala nervsystemet, men exakt vad har jag ingen aning om. Att jag och Linnéa sitter brevid varandra brukar inte vara en vinnande kombination. Helt plötsligt kan hon säga något och jag får världens skrattattack, varpå hon oxå börjar skratta. Men man får ju inte skratta för det är ju föreläsning, och det blir så där himla jobbigt ni vet. Man har skrattet bubblandes inom en och man liksom skakar och fnissar till, fast man inte får. Och då kan jag inte ens titta på Linnéa för då börjar jag skratta igen. De hände typ flera gånger i måndags. Till exempel när Linnéa lutade sig mot mig och jag trodde hon skulle säga något i stil med "vad snackar han om??", men istället säger hon:

"- Hur växer ananas?"

Jag stum, sedan: "- Som vilken frukt som helst...?"

Linnéa: "Ja, men växer de på träd?"

Jag typ dog. Sen gjorde vi korsord åt varandra. Sjukgymnastkorsord såklart! Till exempel: danssjuka. Det är Huntingtons sjukdom. Och förlängda märgen. Det är medulla oblongata.

Jag älskar dig Linnéa, men de är liite svårt att koncentrera sig ibland i ditt sällskap. Men jag klagar inte, jag gillare!


Och ananas är ju väldigt gott! Här är en bild från i Mars, när jag bodde i min lägenhet uppe i Uuuuuuuumäääääää och det var kallt och eländigt och jag hade Jessica på middagsbesök och vi gjorde hallondrinkar och gick ut på Corona. Jessica som förövrigt befinner sig i Nice, i värmen och solen, dansar salsa och lär sig franska, och som jag saknar grymt mycket. Kram till dig!!