mynameissophia

Först krånglade bilduppladdningen i någon dag. Sen bodde kameran hos Johanna över helgen. Därav dålig bilduppdatering. Och det är ju synd, för jag tycker om bilder.



Såhär bodde jag de första dagarna i Lovisas rum, innan mamma kom med resten av mina grejor. Det var ganska sorgligt.


Jupp, en enda väska. Och datorn.


Jag, Sofia och Johanna hade en jätterolig ost-och vinkväll förra helgen! Här har vi snyggingarna i fråga.


Sen tog vi en drink på Lingon.


I fredags hade vi nollesittning och var så tjusiga allihopa! Här är Johanna, jag och Linnéa. Sofia L hade varit snäll nog att låna mig en superfin klänning! Tack :)


Sofia och Johanna. Vi hade lite förfest hos Johanna!


Vi försökte ta gruppbilder med självutlösare. Med min kamera gick det mindre bra...


De här två rosa lådorna är bland det finaste jag har i mitt rum. Förutom att de är rosa så är det små hjärtan och körsbär på dem. Inköpta på Åhlens.


I en av dem har jag alla mina fina rosetter. Jag har en stor svart (Gina tricot), två små gröna (HM), en guldbrosch (HM), en guldring med "diamanter" (HM) samt ett likadant halsband (också HM). Det är så fint så fint.

Jag är ju egentligen helt dum i huvudet som sitter här och laddar upp bilder när jag egenligen ska sitta och rita cellens olika organeller. Men det brukar ju som bli så. Och jag säger då det; på gymnasiet hade cellen inte alls så här många olika organeller och konstiga saker som knappt går att uttala!! Inte kul.

Ha det bra!

Jag är rädd för massor av saker.

Jag är rädd för mörkret.
Jag är rädd för skuggor.
Jag är rädd för att gå nära tjocka, höga häckar och buskar när det är mörkt; det kommer att sticka ut händer och grabba tag i mig.
Jag är rädd för spindlar.
Jag är rädd för att komma för sent.
Jag är rädd för att missa bussar.
Jag är rädd för svininfluensan.
Jag är rädd för att dö.
Jag är rädd för våldtäksmän, kidnappare, tjuvar och banditer.
Jag är rädd för att kugga på tentor.
Jag är rädd för att hälsenan ska gå av.
Jag är rädd för att svälta ihjäl.
Jag är rädd för att bli tjock.
Jag är rädd för att inte hitta någon att dela mitt liv med.
Jag är rädd för att sjunga inför folk; jag kan inte sjunga.
Jag är rädd för att köra på djur när jag kör bil.

Oj, vilken rädd och ängslig liten varelse jag skulle kunna vara. Alldeles skör och bräcklig. Vågar inte gå utanför huset. Men så är det ju inte förstås. För man kan inte låta rädslor ta över ens liv. Man kan anpassa sig till dem till en viss gräns. Och vissa rädslor är ju bra; som till exempel rädsla för giftiga ormar, eller våldtäktsmän. För sånt är ju farligt på riktigt.

Men det får inte gå till överdrift. Som till exempel min rädsla för spindlar. För några år sedan vågade jag inte gå barfota på vår gräsmatta. Jag hade väldigt svårt för att sitta på en solstol på altanen och sola; såg spindlarna överallt. Såg jag en spindel inomhus hoppade jag till och ropade efter någon som kunde döda den. Fanns det ingen hemma så stängde jag dörren till rummet och gick inte in där på ett tag. Sen kunde jag gå in för att leta den - och då var den förstås borta. Det började krypa längs armarna och skräcken trängde sig på. Är den över mig? Under kudden? Kryper den upp längs mitt ben? Alltför många gånger har spindlar fått mig att gråta. Fått mig att inte kunna göra saker, som att sola på altanen.

Men det har blivit bättre. Kanske på grund av ålder? Kanske på grund av erfarenheter? För genom åren har jag ju lärt mig att spindlar inte hoppar upp på ens arm och biter sig fast eller nåt sånt. Ser jag en spindel på friggebodsdörren så kan jag ändå öppna dörren och lämna kubbspelet - lite rädd ändå - men av erfarenhet så vet jag att spindeln med största sannolikhet kommer att sitta kvar på samma ställe, och inte hinna springa till dörröppningen och väva ett supernät på två sekunder så jag inte kommer ut.

När jag flyttade hemifrån i våras så var jag själv tvungen att ta tag i problemet när en spindel kom in. Så jag tror att det är bra ibland, att man tvingas ta tag i sina rädslor. Iaf när det gäller saker som spindlar, myror, spöken (?) eller sånt.

Hur tänker ni kring rädsla och vad är ni rädda för?

Nej, inte den här gången heller. Jag och Sofia fick ingen trea. Notera att jag har drygt 520 ködagar. Nu har jag ställt mig i kö på en massa nya ettor som har kommit ut.

FÖR I HELVETE, GE MIG ETT RUM!!

Klockan är nu 01.36 och jag ska förska att inte göra allt för mycket stavfel. Jag fick inget rum via studentstaden.se. Det är så sjukt många som söker - och då menar jag det! Jag har stått i kö i ca 1,5 år (drygt 520 dagar), men det räcker tydligen inte nu. En tjej som heter Sofia i min klass kom med iden att flytta ihop i en trea - och herregud va bra det vore!! Så nu har vi anmält oss till så många treor som systemet tillåter. Då får vi varsitt rum plus ett vardagsrum och kök. Och vi behöver bara dela två st på en dusch istället för fem stycken som nu. Man får sällskap. Sofia kommer att få en tv. Åh, jag hoppas! På måndag får vi reda på om vi får något erbjudande på någon lägenhet.

Ikväll har vi haft ost- och vinkväll hemma hos Johanna. Det spårade ur lite, och det var väldigt kul, haha! En massa bra musik. Bara ett glas krossat. Viktiga samtalsämnen, bekännelser. En mojito (min nya favvoddrink) på Lingon. Sen cyklade jag och Sofia hem (jag satt på henne pakethållare, har tappa bort min nyckel).

Jag tror det här året kommer att bli himla bra. Ännu bättre om jag och Sofia kan flytta ihop.

Lyssnar nu på Keane - Somewhere only we now. En av världens bästa låtar. Tillsammans med Kids (mgmt) och låten med lykke li och kings of leon. Det är min topplista just nu.

Idag har jag köpt en begagnad litteraturbok av en tjej, tre "guld"ramar på Myrorna för en tia styck, te och kaka på Hugos kafé, ostar på ICA.

Väldigt rörigt och osammanhängande inlägg, men det är sånt som händer.


Sångaren i Keane. Som jag såg i somras. Helt. Sinnes. Sjukt.

Oj. Vad mycket det har hänt. På så kort tid. På torsdagen 20:e augusti fick jag reda på att jag kommit in (se tidigare inlägg) och på lördagen satte jag mig på y-bussen och åkte ner med en väska kläder och min dator. Johanna var snäll nog att förbarma sig över mig, och lät mig sova hos henne de första dagarna. På måndagen den 24:e började jag alltså. Vi är ca 45-50 stycken i klassen. Majoriteten är tjejer. De känns bra. Det är många namn, det är förvirrande och det är mycket nytt. Vi är sex stycken Sofia i klassen!! Bara det är ju hel sjukt!

Hursomhelt, redan den första måndagskvällen började nollningen. Det var väldigt harmlöst. Vi blev indelade i nollningsgrupper och hade tävlingar i en park. Det var kul! Men det var inte så länge, och det var skönt att komma hem tidigt.

På tisdagseftermiddagen tog jag mitt pick och pack och lånade Johannas madrass och gick till huset brevid. Jag bor nu i Lovisas studentrum eftersom hon flyttat hem till Norrland. I ett svagt ögonblick (av olika orsaker) kände jag mig en kväll som världens ensammaste i mitt tomma rum, endast inrett med en madrass på golvet samt en dator.

På tisdagskvällen hade vi nationsrunda. Inte på alla, men kanske 5 stycken och det var en tävling på varje ställe. Det var himla skoj!

På onsdagen var det lite jobbigare än en vanlig onsdag att kliva upp. Av olika orsaker. Men det gick bra ändå. Den första kursen vi har heter Profession, kunskap och lärande och handlar alltså om hur man lär sig, att man måste hitta sin egen studieteknik och sånt. Skönt med en slapp inledning. Onsdag- och torsdagskvällarna var vi lediga.

Nämnas bör också att det tog flera dagar innan jag kunde cykla hem utan att cykla vilse. Och en kväll när jag var ute och promenerade gick jag så fullstänigt vilse att jag var tvungen att fråga några på gatan åt vilket håll jag skulle. I tell you - cykelvägarna är oändliga.

I fredags hade faddrarna tentafest som vi var bjudna till. Det var skoj och vi gick ut på Snerikes. Kvällen slutade på Max och jag tackar S så mycket för att hon cyklade med mig hem.

I lördagsefermiddag kom mamma nerkörandes med bilen full av resten av mina grejjer. Åh, det var skönt att få lite mer kläder. På söndagen gick vi på IKEA, köpte en massa småsaker. Just nu är allt så himla jobbigt, för jag kan bara bo här till sista september. Jag är erbjuden två rum genom Studentstaden, varav ett är rummet jag bor i nu!! Så, Gud om du finns, jag tillbedjer all högre makt, snälla, snälla, snälla, om världen är god, ödet, allt, snälla låt mig få bo kvar här!! Imorgon får jag reda på om jag får bo här eller om jag har fått det andra rummet. Eller om jag inte får någoning. Skulle det sistnämnda alternativet inträffa kommer jag en liten stund överväga att hoppa ut genom fönstret. Sen kommer jag torka mina tårar och samla mig. Då flyttar jag nog till ett ställa strax utanför Uppsala där jag känner en familj.

Men om jag får bo kvar!! Då kan jag börja packa upp allt ur banankartongerna! Då kan mamma fara och köpa den där sängen och den där fina byrån på IKEA! Då kan jag andas ut, slå rot, göra mig hemmastadd, slappna av.

Igår, tisdag, hade vi vår första Verksamhetsförlagda utbildning, VFU. Idag är vi hemma för att skriva en rapport om det. Den skulle inte alls vara lång och jag har nästan skrivit klart den. Ska träffa två klasskompisar ikväll för att läsa igenom varandras.

Igårkväll hade vi Den Stora Nationsrundan. Vi gick alltså till alla nationer (utom några som var stängda). Tidsschemat var väldigt tajt. Cirka 30 minuter på varje ställe varav man stod i kö till baren minst halva tiden, sen va det bara att svepa, huga. Tanken var ju att man skulle köpa något på varje ställe. Det var nog inte så många som gjorde det, inte då jag iaf. Ibland gick man på toa istället.

Tur att vi är hemma idag som sagt. Men jag har även hunnit tvätta, samt hämta min jacka som jag glömde på VFUn igår.

Men jag trivs! Jag tror det här blir bra! Klassen verkar bra och det är några som jag har lärt känna lite bättre! Uppsala är fint! Alla cyklar! Utbildnignen verkar jättebra! (om än lite tuff, vi ska snart börja med anatomin, ångest) Lärarna är omtänksamma och välkommnande!

Men som sagt, håll alla tummar ni har för att jag får bo kvar, eller iaf får bo någonstans!

Nu blev det ett långt inlägg. Jag har bara varit här drygt en vecka, det känns som flera månader. Är det verkligen bara andra september?

Vår trådgråd är ganska fin.











Hejdå

För att mildra Ivis hemlängtan och tillfälliga (hoppas jag?) hat till mig så tänkte jag berätta om mitt misslyckade blåbärsplockande i tisdagskväll. Det var såhär:

Jag och mamma körde iväg till ett ställe en bit bort där det finns både hallon och blåbär. Jag brukar stå för blåbärsplockande och mamma för hallonplockandet (blåbärsplockning med bärplockare är mycket lindrigare än att stå med hallonbuskar upp till armhålorna och plocka med fingrarna, huga). Så vi delade på oss, jag gick in i skogen. Och pang! - myggen anföll mig. Okej, nu ska jag väl inte överdriva, det var säkert inget jämfört med hur det kan vara i fjällen, men det var iaf så pass mycket att det var störande. Jag hade långärmad jacka på mig, men myggen hittade händerna hela tiden. Och hårbotten. Och ansiktet. Och det är svårt att plocka bär om man hela tiden måste vifta bort myggor. Myggmedel hade vi ju inte tänkt på att ta med.

Dessutom tyckte jag mig inte hitta så mycket blåbär och det var spindelnät över de flesta blåbärsrisen, vilket gjorde att jag inte vågade plocka - risken att få en äcklig spindel ner i hinken var alldeles för överhängande och det ville jag inte vara med om. Så efter en stunds myggviftande och ca 2 dl blåbär senare så kämpade jag mig till hallonbuskarna och ropade på mamma. Jag åt lite hallon och tog bilnyckel och tog skydd i Polon. Roade mig med att äta upp blåbären (som faktiskt inte smakade så mycket, to bad) och ta kort på min mun, när jag väntade på mamma. Såhär:


Mohahaha, jag är en vampyr!!


Vill du...


... kyssa mig?!!?



Jag fick iaf inviga mina nya stövlar.

Slutsats: dålig (läs: ingen) blåbärsskörd för min del (jag slängde det som jag inte åt upp, för de var fula). Mamma fick dock med sig en hel del hallon.

Jag försöker passa in i skogen, försöker övertala mig själv att det är skönt, harmoniskt, blahablaha, att vara i skogen. Och visst, ibland är det det. Men inte i tisdags. Skogen ville inte ha mig. Och ibland om jag ser för många spindlar och äckliga saker så blir jag jättestressad och vill bara ut ut ut från skogen och byta kläder och gömma mig för allt som krälar och kryper. Men det blir bätte. Faktiskt. Jag menar, jag plockade ju svamp igår! Jag kröp under buskar, under döda grenar, höll på att ramla ner i ån. Såg faktiskt bara en spindel, för jag BESTÄMDE mig att inte leta efter dom. Och då går det. Men vi blir bätte och bättre vänner skogen och jag. Det är bra.

Jag har köpt en gammal väckarklocka på en loppis/antikaffär. Den är så fin så fin och tjuter jättehögt. Stolen som den står på har jag också köpt. Den är ljusgrön och alldeles flagig i färgen. Den är också fin tycker jag.

Vad händer? Jo...

- Jag njuter av ledigheten. Sover i snitt cirka 10 timmar per natt. Sömnkontot verkar inte vara fullt än på långa vägar.

- Temafesten i lördags blev väldigt lyckad! Vi var snygga som sjutton allihopa och hade himla roligt.


Systrarna Hedlunds var 90-tal och 70-tal.


Lovisa var coola 80-talet!


Här är vi förresten allihopa! (Taget med utlösaren) Dumt nog ställde vi oss fel håll. Sara är 90-tal, Lovisa 80, Johanna 70, Jessica 60, Linn 50 och jag 40-tal.


Jessica bjöd på smarrig rabarberpaj!


Dansgolvet!

- För ett tag sedan hittade jag tre folkhögskoleutbildningar som lät jätteintressanta och hade platser kvar. Beställde hem ett personbevis och knåpade ihop ett personligt brev. Idag ringde jag till två av skolorna och mailade den tredje. De hade inte alls några platser kvar. Dumma jag. Hemsidan jag läste det på var förmodligen inte uppdaterad sedan i våras. Allt framtidshopp rann av mig på en halv sekund och plötsligt kändes rakblad, piller och stup lockande. Jag HATAR att inte veta. Hatar att inte veta vad jag ska göra i framtiden. Jag är ett kontrollfreak och vill ha saker och ting planerade. Jag HATAR att göra saker i sista minuten. Hatar. Men så gick jag in på studera.nu och såg att det andra antagningsbeskedet hade kommit och jag är nu på tredje reservplats för sjukgymnastprogrammet. Mamma jublade när jag berättade det, men jag vågar inte hoppas förrän jag har papper på att jag kommer in. Men jag hoppas. Kanske, kanske.

- Igårkväll for jag, mamma, pappa, Jonas och Hedlunds till sjön där vi har våran båt. Vi stekte wokgrönsaker och kyckling på mourikan och åt i pitabröd. Och efter rabarber/jordgubbspaj rodde jag, Sara och Jonas ut i båten för att meta aborre. Trots att jag och Sara egentligen inte ville ha så mycket fisk så fick vi upp några stycken var. Men alla var bebisaborrar och eftersom jag inte vill ta ur en krok ur en lidande fisk och eftersom Sara är vegetarian så höll vi upp våra spön åt Jonas som fick ta hand om ta-bort-kroken-ur-den-stackars-lidande-fisken-proceduren. Några överlevde. Några var dumma nog att svälja hela kroken och kunde därför inte räddas. De flöt sedan runt med magen uppåt och såg läskiga ut. Men det var en fantastiskt fin kväll; klar himmel och spegelblank sjö.



Vår båt!


Mat smakar alltid mycket bättre när det är gjort över öppen eld och äts ute i naturen. Det bara är så. Ingen vet varför.


Pappa tyckte Hedlunds fiskeutrustning var något undermålig. Den var i alla fall trasslig!


Och de hade med det längst metspöet världen någonsin skådat!


Jag och Sara med flytvästarna - redo för båten!


- Hejdååå! vinkar vi och Jonas ror ut.



- Idag har jag hjälpt pappa och Jonas att lasta gräs/jord-tuvor upp på släpvagnen för att sedan lasta av det på miljöstationen. Det var ett tungt jobb må jag säga. Men ganska kul!

- För några dagar sedan läste jag ut Breaking Dawn. Jag hade dragit ut på det så länge jag kunde. Tillslut hade jag bara det sista kapitlet kvar. Men det gick ganska bra, jag var mentalt förberedd på tomheten som skulle komma efteråt. Så det går ganska bra. Frågan är bara vad jag ska läsa nu? Inget kan mäta sig med Edward, Bella och vampyrer. Och var hittar man den där boken som ska vara ur Edwards synvinkel? Tips!

Hej hopp!

Yes. 40-tal på lördag. Såhär såg man ut på 40-talet:









Är det någon som kan tala om hur man ser så där glamourös ut? Tips mottages mer än gärna.

Råkade snubbla in på 50-talet och stötte på Marilyn Monroe. Hon var så sjukt snygg, titta bara:






Jag provade läppstift på stan idag. Slutsats: tur att jag inte levde på 40-talet. Läppstift är inte min grej. Jag tycker det är hur snyggt som helst - bara inte på mig. Men jag önskar att det var det. Tjolahopp, trevlig kväll!

Stockholm var gräjt. Massor av skoj! Jag shoppade alldelels för mycket (men jag ångrar ingenting, mohahaha), vi var på bio och såg Harry Potter, jag åt massor av glass, vi lekte Galenpanna och gick ut på Mosebacke, vi slöade en hel fömiddag i sängen, vi åt Ben&Jerrys i Gamla stan... Det var gräjt helt enkelt. Jag och Fryk lyckades dessutom ta standbybiljetter hem oxå, så det blev ju billigast möjligt!

Igår bestämde jag och Johanna att vi skulle ha en riktig sommardag. Så vi brummade iväg till Nydala där vi tog ett dopp i sjön. Första doppet för oss! Det var ganska skönt faktiskt. Sen la vi oss på filten och stekte. Jag låg på mage och läste mest hela tiden, vilket har resulterat i öm och kokt-kräft-röd nyans på baksidalår/rumpa. Aj. När vi var färdigstekta spelade vi minigolf! Också första gången för i år. Hur det gick? Det ska vi inte tala om, men kul var det iaf!


Johanna var jätteduktig :D


Jag fick mest åttor, men var glad ändå.

Sen brummade vi till Myrorna för att söka efter eventuella kläder att ha på lördag. Vi ska ut då och jag tror det var Jessica som kom på den briljanta idén att ha temafest. Vi kom fram till att vi skulle klä oss efter olika årtionden, jag fick 40-talet. Kom ut från Myrorna med en ganska snygg svart penkjol med hög midja. Men jag är väldigt skeptisk till det här... Vi får se hur det blir ;)

Idag följde jag med mamma och pappa in till stan efter lunchen. Jag och mamma for förbi glasbruket på Röbäck. Vi såg på en stund när en man stod och gjorde en glaskula, det var jättehäftigt! Sen blev det glass på Station och sen en repa på stan. Jag köpte underkläder på HM och Frida stod i kassan! Kul!

Föresten, i onsdagskväll hade vi picknick nere vid kajen i stan! Jag avr väldigt uppstyrd och hade med mig rabarberpaj och de andra hade med bullar och chokaldmuffins. Man måste ju passa på att utnyttja det fina vädret!







Vilka sommaraktiviteter! Jag blir alldeles lycklig :D

Yes, en släng spontanitet slängde över mig och jag bestämde mig för att ta en standbybiljett ner till Stockholm. Johanna var snäll och skjutsade mig till flygplatsen. På Bromma flygplats mötte Ivarsson upp mig med fin skylt (bild kommer senare). Vi åkte hem till hennes lägenhet och mötte upp Frykis och sen for vi till Gröna Lund! Vi som tyckte vi var smarta att fara dit på en onsdag, men det hade tydligen resten av Sveriges semesterfolk också tänkt. Jag och Ivis som inte är några direkta karusellmänniskor delade på ett kuponghäfte medan Frykis slog på stort och köpte åkband! Dessvärre gjorde de långa köerna att vi inte hann åka så mycket. Men jag hann åka mina favoriter; slänggungorna, Lustiga Huset och Blå Tåget. Och så lurade Annorna med mig på en berg-och-dalbana som hette Kvasten. Jag och Ivis höll på att bryta ihop och kissa på oss innan, men det var faktiskt riktigt kul! Och det hela var över på typ max 25 sekunder. Sen blev Frykis helt insane och bestämde sig för att åka Insane. Det gjorde inte jag och Ivis. Vid stängningsdags åkte vi hem.

Idag följde jag och Frykis med Ivis på hennes arbetsplats! Vi fick en rundvandring och jösses!! Jag och Fryk gick omkring med fiskmunnar. Det finns gym, duschar, bastu, kuddrum, sjutton caféställen etc etc etc. När Ivis får lunch ska vi träna och sen ska jag och Fryk fara nånstans och shoppa.

Tjohoo!

Åh, ljuva ledighet. Det som är så härligt med att vara ledig är att man kan göra vad man vill. Man behöver inte planera något, kan ta dagen som den kommer. MEN - det är det som är så svårt. I mitt huvud finns ständigt en almanacka som jag fyller i en massa saker i... Igår tog jag det mest lungt, vattnade i trädgården och satt på altanen och läste Breaking Dawn. På eftermiddagen fick jag ett infall och körde in till stan. Köpte ett realinne på Monki och en reakjol på Bikbok. På kvällen for jag, Lovisa och Jessica till TC för att ta revanch på popquizet. Och ja, det gick faktiskt lite bättre!

Idag har jag hunnit med fem kilomter på elljusspåret (trodde jag skulle dö på slutet, har fruktansvärt dålig kondotion numera...), vattning och packning inför Trästock. Men detta inlägg tilldelas Robert Pattinson. Nu frossar vi i lite bilder:















Ord överflödigt.

Tjohoo alla glada!

Bloggen har ju inte blivit så frekvent uppdaterad den senaste tiden och det kan ju vissa kanske tycka är lite tråkigt. Jag ska absolut inte "be om ursäkt för det dåliga uppdaterandet" för jag har faktiskt så pass god självinsikt så jag förstår att min blogg inte är så viktig och drar inte så många regelbundna läsare. Men det kan ju ändå finnas någon där ute som har lust att höra lite om vad jag har för mig nu för tiden! (Och nu råkar jag dessutom ha lots of freetime, se föregående inlägg) Så därför tänkte jag koka ihop en Vad-Lotta-har-för-sig-nu-för-tiden-lista. För jag älskar ju listor.

Vad-Lotta-har-för-sig-nu-för-tiden-listan!

- Jag har nu sommarlov (se föregående inlägg, he he...)

- Framtiden är oviss då det visade sig att världen konspirerar emot mig och Uppsala bestämde sig för att göra livet surt och ovisst för mig. Jag befinner mig nu på reservplats nummer 43 på sjukgymnastprogrammet i Uppsala. Om jag fattade rätt så tar de in 48 stycken. Kalas. Ingenting är ju omöjligt, men jag orkar knappt ha några förhoppningar - då slipper jag bli besviken igen. Det som känns mest surt är att jag förmodligen sumpade den här chansen för mig själv bara för att jag skickade in mitt kompletterande betyg i Naturkunskap B åtta dagar för sent. Skjut mig, javisst.

- Jag har blivit fullkomligt besatt av gruppen Keane. De är så härliga, gulliga och sjunger så fint på brittisk engelska. Och tänk att jag såg dom lite grann på P&L!! Lyssna på dom, gör det ba.

- Förra veckan var jag på afterwork på TC med Jessica, Lovisa, Johanna, Sara och Simon! Det var popquiz och vår plan var väl något om att krossa allt motstånd och vinna förstapris (presentkort i baren). Det gick väl inte riktigt som vi tänkt, men vi skyller på den konstiga musiken. Hiphop har aldrig varit min favoritgenre. Bilder:




- I fredags följde jag med Carro hem efter jobbet. Vi kockade ihop och lagade en utomordentligt delikat köttfärspaj. Recept och tillvägagångssätt med bilder finnes på facebook. Hursomhaver så upptäckte jag att jag glömt att ta med mig både linser och smink. Herregud - vad hade jag tagit med mig, kan man ju undra. Det fick bli en kväll med glasögon och Carro drog fram en gigantisk necesär och sa "här finns allt en flicka kan vilja ha". Och jag säger då det! Kvinnan hade ALLT! Hannah, Linn och Marielle kom sen och vi hade mycket trevligt. Sippade vin och lyssnade på musik på Spotify. Tillslut drog vi ändå ner på stan. Toalettbesök på Olearys och sen TC. Och där kom jag inte in. Jag säger ju det! Världen konspiererar emot mig!! Jag sov över hos Carro på hennes soffa, tack!


Linn gillade pajen!


Carro gav sig på gitarren!


Gott vin och glad Carro!

- Mor och far är på semster och för tillfället befinner sig Jonas på annan ort. (jag skjutsade honom till stan innan jobbet igår och idag sa pappa något om Arvidsjaur... ja, jag vet faktiskt inte var han är) Åh, ljuva ensamhet! Jag älskar det. Visst, jag måste ta hand om huset och vattna hela mammas trädgård (plus Hedlunds, men det är bara i några dagar). Men det gör jag så gärna när jag får vara helt själv och har tillgång till en bil! I like.

- Såg Ice Age 3 i söndags! Jag älskade den! Satt och småskrattade mest hela tiden. Väldigt välgjord måste jag säga. (bion blev dessutom gratis eftersom jag vunnit två biobiljetter på jobbet. Funderar på att gå och se nästa Harry Potter-film med nästa biljett, någon som vill följa?)

- Till helgen bär det av till Skellefteå och Trästock!! Det blir tält, underbara vänner, Miss Li, förhoppningsvis sol och bad, Veronica Maggio, vin, mygg, Two White Horses och en massa mer. Härligt!

- Om mindre än en månad fyller jag år!

- Ikväll gick jag en sväng förbi jordgubbslandet för att studera statusen på jordgubbskarten. Och gissa vad! Jag hittade mogna jordgubbar!! Okej, de kanske var lite gula på vissa ställen, men det är inget som stoppar mig. De var så goda som bara de första jordgubbarna kan vara. NU - först nu - är det sommar.



- Det är 14 juli och jag har fortfarande inte badat ute i sommar. Blev därför väldigt sugen att kika på gamla badbilder:


På Naxos i Grekland. Jonas, pappa och jag.


På väg till en strand på Amorgos...


... den där stranden!


Bror min och jag.

- Och just det; jag är på fjärde och sista Twilightboken. Behöver inte säga mer.


Nej, nu får listan vara klar! (för nu i alla fall) Imorgon väntar min första riktiga sommarlovsdag! Gonatt på er, nu ska jag gå och lägga mig och läsa!!


PS. Nu Ivarsson, fick du ett riktigt långt inlägg! Kommentera!

Härmed tänker jag knåpa ihop en lista för att försöka övertyga mig själv till varför jag inte ska bryta ihop:

Varför det är bra att bo i en liten håla utaför stan med sina föräldrar och sin lillebror

- Jag behöver inte göra allt själv; laga mat, städa, tvätta etc. Å andra sidan så måste man plocka efter andra - gillar icket.
- Jag behöver inte längre betala själv för maten. Och vill jag gå iväg och köpa något så lånar jag mamma eller pappas ICA-kort. Snylt-snylt.
- Lovisa, Linn, Johanna och Sara finns här. (Tack gode gud) Och Jessica är inte SÅ långt bort. Ragna vet man dessvärre aldrig var hon håller hus. Är hon inte och bestiger berg så befinner hon sig kanske i Ammarnäs...;)
- Man behöver inte kolla över axeln när man går över vägen. Skulle det mot förmodan komma en bil så hör man den i god tid.
- När man är ute och joggar så kan man släppa väder bäst man vill, det är ändå ingen som hör.
- Vi grillar typ hela tiden.
- Mamma och pappa har införskaffat en ny (eller begagnad är den) bil. Mamma lovade mig att jag ska få låna den så mycket jag vill. Tror de förstår hur isolerad jag känner mig.
- Tror jag och Jonas har utvecklat en mognare relation nu efter att ha varit ifrån varandra. Jag gillar min bror. Mycket. Men inatt var han lite dum, eller klantig kanske. Jag säger bara: bada inte med en insulinpump, även om de ska tåla vatten. För rätt vad det är så läcker vatten in och den går sönder. Det resulterade i att mamma och pappa var tvugna att hämta honom klockan ett på natten på scoutlägret 6 mil bort och köra honom till sjukhuset. Nu ska han få en ny pump. Och jag tackar än en gång någon högre makt att vi bor i Sverige där vi har (nästan) gratis sjukvård. Pumpen är en riktig dyrgrip och att ha diabets är inte billigt. Stackars mamma kom inte i säng förrän klockan fem...
- Våran lilla by är ganska vacker. Det finns många promenadstråk.
- Man kan tvätta när man vill - behöver inte boka tvättid.

Nackdels-listan kan ju också göras lång, men den ska inte göras.

Jag är härmed officiellt en Sävarbo igen. Vare sig jag vill det eller ej.

Gårdagen ägnades åt att packa hela dagen.
Idag har jag städat hela dagen. Jag har fan i mig dammtorkat, dammsugat, skurat, sorterat och torkat ännu mer hela dagen. Timme efter timme. Är helt slut. Och nu är jag i Sävar. Vilket antiklimax.

Nej, nu ska jag gå och se Allsång på Skansen och Morden i Midsomer. När jag vaknar imorgon kommer jag att undra vart jag är. Jag gillar det inte.

Ibland pratar jag med så idiotiska personer på jobbet så jag blir alldeles matt av ilska och irritation. Som detta till exempel:

Jag: ---lottieriet, känner du till det?
Vanlig gammal tant, typ Birgitta: Ja, det var min (typ) svärfar med i. Han vann en bil och gav den till min ex-man. Han valde en miljöbil och då skulle han få 10 000kr i miljöpremie. Men det fick han inte, så han blev blåst!
Jag: (tystnad av chock) ... men han vann ju en bil..?!
Tanten: Ja, men han blev ju blåst! Han fick ju inte pengarna.
Jag, något mer samlad: men han vann ju ändå en bil, då kan man väl inte kräva att han ska få 10 000kr?

Alltså HUR dum, egonistisk och DUM får man vara?! Han vann en bil, varför ska han då få ytterligare 10 000 kr? Av vem då? För att täcka vilken kostnad då? Miljöbilspremien är ju till för att miljöbilen man köper ska bli lite billigare. De hade INTE köpt en bil, de hade VUNNIT en bil. Ska de få en bil PLUS 10 000 kronor i kontanter? Så sjukt! De nöjde sig minsann inte med bilen. Jag blev så irriterad på tanten så jag skakade. Usch.

Samtal man får varje dag är dessa:

Dum person: Men jag är redan med i Postkoden, så jag vill inte vara med i några fler lotterier.
Jag: Jaha, vinner du något där då?
Dum person: Näe... jag har varit med tre år och har bara vunnit 150 kronor. Jag har ingen tur.
Jag: Men varför är du kvar? Då tycker jag du ska prova ---
Dum person: Nej, men jag vågar inte gå ur Postkoden, då kommer grannen att vinna.

Härmed förbannar jag Postkoden som spelar högt på svenska människors avundsjuka. Folk vågar inte gå ur i rädsla av att någon annan ska vinna. Snacka om att man är självisk. Varför kan man inte glädjas åt att någon annan vinner?

Telefonsvarare är ett roligt kapitel för sig:

- De allra vanligaste är en uttråkad flerbarnsförälder som i robotlik röst säger: "hej... du har kommit till familjen Andersson. Vi kan tyvärr inte svara nu, men lämna gärna ett meddelande efter pipet. Hejdå." Varför ska man ens säga att man måste säga det efter pipet, vem vet inte det?
- Sen finns det de som låter sina små barn spela in och då blir det något gulligt, flamsigt. Alternativt barn som sjunger: "heeej, du har kommit till familjen aaaaanderssoooon..."
- Roligaste/töntigaste ever på 4 månader: "Mors... du har kommit till Fors..."
- Klassiker: "Hej. Du har kommit till familjen Anderssons automatiska telefonsvarare..." Automatiska!? Nähä, så den är inte manuell?! Sägs vanligen av äldre gubbar.

Jag ser ljuset i tunneln. Jag klarar det.

Min fredag kväll:




Jag kan inte klaga.


Idag for jag och förtidsröstade på lunchen. Kändes bra. Mycket bra faktiskt -att göra sin röst hörd liksom. Jag velade visserligen in i det sista och satt igårkväll och läste på lite hemsidor. Det slutade med att jag röstade på ett parti, jag kryssade aldrig i någon kandidat, men det kändes lite over the top, haha. Ett parti fick räcka. Jag är nöjd.

Linn och Hannah köpte glassen åt mig på lunchen (när jag röstade) och jag åt lite på lunchen. Sen på eftermiddagsfikat. Sen nu efter middagen. Och sanningen är den att det inte är så mycket kvar. Fick tvinga mig att sluta. Finns inte ord! Åh, kakdegsbitarna! Vilken genialisk idé!

Hejsvejs!

Oj, vilken härlig helg jag hade! Det var liksom essensen av sommar;

I fredags kom Jessica, Sara och Johanna förbi hos mig och åt fruktsallad. Var himla tevligt att ha Sara på besök, som jag inte träffat på evigheter! Efter en massa surr begav vi oss ner till kajen i stan och satte oss på en båt och drack lite vin. Inlindad i filtar, stirrandes på infravärmen, för att försöka inbilla oss att vi inte frös - det är ju sommar - men det gick inte så bra. Tillslut begav vi oss till Två våningar för att lyssna på mer eller mindre sjönsjungande karaokemänniskor. Linn, Hannah och två av deras kompisar kom dit, jag blev överlycklig!

I lördags vaknade jag ganska tidigt. Fick en plötslig insikt att jag minsan skulle köpa en bikini - jag är alltid ute för sent när alla storlekar är slut! Så jag satte mig på cykeln och rullade ner till centrum - precis när åskan började gå. Men jag klarade mig från regnet iaf. Någon bikini blev det inte, hittade ingen jag tyckte om. Istället kom jag hem med en väska och en sjal från Lindex. Jag var nöjd ändå. Sen gick jag och Jessica på en eftermiddagspromenad innan vi cyklade till Teg för att grilla hos Linn och Hannah. Jag fick av någon oförklarlig anledning agera grillmästare. Något jag nog aldrig gjort förut. Tycker ändå att jag lyckades hyfsat bra (förutom att jag råkade bränna mina egna hamburgare till cancerklummpar, men det var bara att skrapa bort). Laxen föll visserligen isär lite, men det blev nog bra ändå. Efter lite vin drog vi vidare till TC som hade säsongspremiär för sin uteservering. Det var fullt med folk. Vi skakade lite rumpa, träffade lite folk. Jag och Jessica cyklade hem i natten, det var fortfarande ljust, helt underbart.

I söndags var det bättre väder så jag, Jessica och Johanna bestämde oss för att det skulle bli picknick på Mariehemsängarna. Vi åt vindruvor, spelade kubb (kan bara nämna att jag och Jessica nog behöver hela sommaren på oss att fila på kubbformen, medan Johanna verkar ha tjuvövat hela vintern), kastade frisbee och spelade kort. Tillslut gav sig den svenska sommaren till känna; det började regna så vi stack hem. På kvällen for jag ut på en liten joggingtur. En perfekt avslutning på en underbar helg.

Sommar är grillning, vin på en båt, picknick, regn, kubb, hemfärd mitt i ljusa natten. Saknas bara bad. Det får bli senare! Hejsvej!