Om man fick drömma
Min drömprins
Har mörkbrunt lockigt, rufsigt, bångstyrigt hår som man vill stoppa fingrarna i. Han har mörka, djupa ögon och fina ögonfransar. Han är ganska lång och smal. Han kan spela gitarr jättebra, alternativt piano - eller både och - och spelar för mig ofta. Han har vassa käkben. Han älskar att kramas och pussas. Massor. Han kommer med frukost på sängen när man minst anar det. Han klär i skjorta och slips eller fluga. Han är världens snällaste och har humor. Han är lugn och trygg och han älskar mig och det säger han varje dag, utan att det blir tjatigt.
Jag hoppas att han finns där ute. Ska bara hitta honom. Förmodligen kommer ödets ironi spela mig ett spratt; kanske blir jag upp över öronen förälskad i en omusikalisk lintott med rakt hår. Men då gör det förmodligen ingenting. Men man kan väl få drömma?
För att visa vad jag menar:
Mörkt lite lockigt hår - check. Vassa käkben - check. Ögon att drunkna i - check.
Mörkt lockigt hår, mörka ögon, kindben.
Jag säger bara. Håret. Kindbenen. Ögonen. THE blick.
Visst får man vara lite ytlig ibland? En liten stund bara.
Telefonförsäljarstuff fortsättning
- Utan mina underbara kollegor skulle jag inte ha stått ut så länge som jag har gjort. Jag älskar er!
- Idag sålde jag till en tant som var jättetrevlig. När jag skulle säga hejdå så sa hon: "en sak bara... du var väldigt trevlig och glad! Det ringer så många telefonförsäljare som är så tråkiga...". Det värmde i hjärtat. Verkligen. Nu och då säger folk "du var väldigt trevlig, men jag vill ändå inte köpa" och då blir man nästan ännu mer förbannad än om de bara hade sagt nejtack! Vad ska man göra då, om det inte ens hjälper att vara övernaturligt trevlig!? All energi liksom rinner ur en och man sjunker ihop på stolen som en urkramad trasa, slängd, trampad på, som ingen vill ha. Men tanten gjorde min dag.
- Med detta yrke så lär man sig att uppskatta det lilla. Roliga namn, gatunamn och orter. Visste ni till exempel att man kan heta Lillbil i förnamn? Och hur kul är det att heta Gay? Eller efternamn: Krig, Blind, Stake... De vanligaste kvinnonamnen i Sverige tror jag är Britt, Britta, Brita, Birgit, Birgitta, Maj-Britt etc... Vanligaste mansnamnen: Hans-Göran, Klas-Göran, Lars-Åke, Klas-Åke, Nils-Gunnar, Karl-Axel, Sven-Ove... ni fattar. Och gatunamn! Jag har sammanställt en lista på roliga/gulliga adresser (så kul har jag på jobbet): grönsaksvägen, julaftonsgatan, mjölkgränd, salladsgränd, saltkråkevägen, sambagatan, Sofiagatan (min personliga favorit), gullvivegatan, sagovägen, pianovägen, hedenhösvägen, Prosits väg, genvägen, prosten Janssons väg etc... Gator jag inte skulle vilja bo på är bland annat dessa: Snorres väg, snopptorpsvägen, stackmolnsgatan etc... Och ni som trodde att Trosa var ett av de tokigaste ortnamnen i Sverige - fel! Eller vad sägs om Trekanten? "Hur står det till i Trekanten idag?" Hehe...
- Idag har jag och några andra jobbat. På en röd dag. Utan något som helst ob eller så. Visserligen jobbade vi bara 10-16 och hade lite säljtävlingar. Jag vann 40 kronor. Men ändå. Är det lagligt? Man var inte tvungen, men han "rekommenderade det"... Nej, jag ska nog inte ta det här. Det är så svårt att förklara.
- De absolut värsta personerna man kan prata med är de som får en att känna sig liten, dum och skamsen. "Lilla gumman...", "Men du, nu tror jag att vi avslutar här innan du fortsätter..." Fuck you.
En telefonförsäljares bekännelser
Att jobba som telefonförsäljare kräver ett visst självförtroende och bra självkänsla. Man får inte ta åt sig av vad folk säger. Gör man det är det ganska kört. Men det är svårt, riktigt svårt, när man fått flera klimakterietanter och skitgubbar på tråden efter varandra som meddelar att de inte är intresserade och avskyr telefonförsäljare, alternativt lägger på knappt innan jag hunnit presenterat mig. Jag brukade inte ta åt mig förut, men det har blivit svårare med tiden. Vet inte varför.
En vanlig invändning är "jag är inte intresserad av lotter" och det gör mig ingenting. Gillar man inte lotter så gör man det inte. Men jag minns mycket väl ett samtal där det var en karl som sa nästan på en gång "jag är inte intresserad av dig". Han var inte intresserad av mig. Jag blev paff och sa förmodligen bara "okej... då har jag kollat läget iaf, hejdå". Men egentligen hade jag velat säga: "och hur vet du det? Känner du mig?" Jag blev uppriktigt arg och lessen över hans dumma, idiotiska utlåtande. Jag fick ett liknande i veckan som jag inte orkar gå in på, men han fick mig att tro att det var mitt fel att han hade så dåliga erfarenheter av organisationen jag jobbar för. Men det är ju inte jag som gjorde det...
Vissa personer är bara så otroligt tröga. Efter man har pratat i någon minut om vilka fantastiska lotter det är så går det upp ett ljus för dom; "jahaaaa.... du försöker få mig att köpa lotter!" Men, smartskaft, vad trodde du? Att du skulle få en miljon kronor?
Sen har jag insett att "fattig pensionär" verkligen är ett vedertaget uttryck. Detta har gjort mig heligt förbannad på politikerna som bara sänker gamlingarnas pensioner, så de inte kan köpa lotter. Eller knappt ha mat på bordet.
Självklart är det ju inte bara jobbigt! Då hade man ju inte orkat. Ibland kommer man till riktiga gogummor och gogubbar. Som tycker att man är så trevlig och säger att ja, men bara för att du pratar så bra... Då blir man glad. När de skrattar åt ens dåliga skämt som man redan dragit sisådär femton miljoner gånger, men som de tror att man just hittade på. Fyndigt, javisst. Idag pratade jag i cirka 25 minuter med en medelålders man som berättade att han rest till 28 olika länder. Berättade att han varit i Filipinerna, Afrika, Kina, överallt... Han hade varit på ön där de spelade in senaste Robinson. Han var hur trevlig som helst och ville nästan inte sluta prata. Köpte såklart också. Det var hur trevligt som helst. När man pratar med sådana behöver man inte låstas, inte spela, man är uppriktigt och genuint intresserad och glad.
För er som av någon anledning läst ända hit skulle jag vilja avsluta med att säga: snälla, snälla alla där ute! Behandla telefonförsäljare som vilka människor som helst. Vi är inte ett släkte man kan ösa skit på och behandla hur som helst. Vi är bara människor. Som gör vårat jobb. Det är för de flesta nog inte ett drömjobb, det är något man gör för att få lön att betala hyran med, spara ihop pengar, köpa mat... Det verkar som att en del människor helt glömmer bort hur man beter sig mot folk när man pratar i telefon. Och visst - jag kan förstå att det är många telefonförsäljare som ringer ("du är den fjärde som ringer idag... suck"). Men då skulle jag vilja säga: skaffa NIX. Okej, du måste slå upp nummret i telefonkatalogen, lyfta på luren och slå ett nummer. Lite ansträngande, ja. Men sen slipper du oss telefonförsäljare som du hatar. Men är du så lat så du inte orkar... ja, då får du skylla dig själv. Och föresten - det heter inte PIX och inte RIX, det heter NIX. Hmpf.
Ville bara skriva av mig lite. Så.
Punktlista 2
- New moon. Läser. Läser. Sörjer. Längtar. Funderar. Väntar. Förbannar.
- Genetikprovet är gjort. Och det är så skönt! Jag behöver inte plugga något mer! Nästa vecka ska vi bara träffas och ha lite gruppdiskussioner och få betyg. Sen är det över. Kalas. Jag klarade det. Jag måste faktiskt erkänna att det inte är helt lätt att jobba heltid OCH läsa en kurs (den var på 25% tror jag). Samtidigt som man ska hinna leva, äta, diska, träna, städa, tvätta....
- Jobbet har gått som en bergochdalbana hela veckan. Upp och ner i kraschlandingar. I torsdags hade jag en horribel förmiddag; det var som att jag lyckades ringa till alla surputtar och rövhål i hela världen. Självförtroendet sjönk och jag sjönk ihop mer och mer. Kämpade mot tårarna hela förmiddagen. Sen släppte det till slut.
- Har ägnat denna fredagskväll till att äta golax med italiensk pesto, diskat, städat, dammtorkat, dammsugat, sorterat tvätt, promenerat och handlat på ICA. Nu har jag ätit lite mörk choklad och har en kopp te redo. Snart: New Moon. Åh, ljuva hemmakväll. I like.
- Imorgon kanske jag tar en sväng ner på stan. På kvällen blir det grillning och eventuellt utgång med mina favvo-tvilling-kollegor :D
- Igår joggade jag runt HELA nydalasjön!! Fruktansvärt stolt. Gick riktigt riktigt bra, förutom att jag fick rätt så smärtsamma skavsår på fötterna. Träningsvärken har stegrats under dagen. Ordentligt. När jag går ner för en trappa så är det som om jag ramlar ner... Det är så jobbigt att ta emot sig. Så ont gör det.
Rom i bilder, del 2:
Trevlig kväll
Punktlista
- Imorgon har jag sista provet i Naturkunskap B. Tjohooo, snart är det över!! (Måste bara klara provet först) Förra veckan fick jag tillbaka Kemi-provet. Skrapade ihop ett VG. Mäkta stolt, eftersom jag pluggade in allt själv, läste i boken och gjorde läxorna.
- Jag är sjukligt besatt av Bella och Edward. Läste ut Twilight i söndags och gick direkt till Jessica för att låna nästa. Men jag har inte hunnit långt... jag var tvungen att sluta läsa igårkväll för jag blev så deprimerad. Sedan låg jag jättelänge i sängen och kände mig alldeles tom. Varför gör han så?! Nej, jag är uppriktigt besviken på honom...
- Det har gått bajs-cp-stört-dåligt den senaste tiden på jobbet.
- Klippte precis min lugg själv. Jag ser ut som ett förvuxet dagisbarn. Det blev inte bra. Attans också.
- Nu har vi helt plötsligt blivit så många på jobbet igen så det är alldeles för surrigt i lokalen. För nästan huvudvärk och syrebrist. Alla tar ju syret!
- Idag gick mitt IKSU-kort slut. Sorg i hjärtat. Avslutade det hela med ett Step Dance pass med Jessica. Var himla kul, lite trixit men kul.
- Nu ska jag iaf lägga mig i sängen och läsa - och hoppas att Edward tar sitt förnuft till fånga.
Godnatt.
Guldkanter i vardagen är...
... att spela spel en hel kväll med goda vänner.
... att skratta så hjärtligt och äkta att man faktiskt får magknip och nästan kissar på sig.
... när en helt främmande människa kommer fram och säger att man har vackra ögon.
... när man har sovmorgon och kan ligga i sängen precis så länge man behagar.
... att gå på roliga träningspass, med ledare som är så peppande så man ryser i hela kroppen.
... när man blir helt uppslukad av något, till exempel en bok.
... när man gör något oväntat. Det behöver inte vara att fara till Rom, utan det kan bara vara att man samlar ihop ett gäng och fikar eller spelar brännboll. Eller går på bio en vardagskväll. Det spontana och oväntade är ofta välkomna inslag i en annars upprepande vardag. Man tror ofta att man inte hinner göra sådana saker, för man "måste" göra det och man "måste" göra det...
... när man får felskickade sms och inleder en kort konversation. Helt plötsligt har en människa i andra delen av landet önskat att man får en trevlig söndag. Så märkligt och så otroligt trevligt.
... när man känner sig nöjd med något man gjort, till exempel att man är klar med läxan, eller har dammsugat.
... när man får göra någon glad.
Godnatt.
Rom
Men vi tar det i bilder, va?

På en terass i klostret. Man kunde gå längst upp på taket också. Behöver jag säga att det var fin utsikt? Vi såg Colosseum därifrån.

Som vi promenerade till första dagen. Det var mäktigt. Stod i kö jättelänge innan vi kom in.

På insidan av Colosseum.

Det är helt sanslöst att detta är byggt för så himla längesedan. Långt innan byggkranar och andra hjälpmedel. Men då strök det väl med ett antal slavar och hästar också...

I mitten av Colosseum. Liksom "manegen" eller vad man ska säga. Vi förstod aldrig riktigt, men förmodligen har det varit "mark" ovanför gångarna där nere. Kanske gick slavarna omkring där? Såg ut som en labyrint.

Utsikt från Colosseum.

Apelsinträd

Fina blommor.

Utsikt över ruiner och stuff.

Fontana di Trevi. Riktigt häftig fontän! Kollosalt mycket folk, man fick tränga sig fram.

Utsikt från Spanska trappan. Lång trappa, massor av folk och fullt av vackra blommor.

Vårat rum på klosteret! Med ett kors så klart ;) Nunnorna var hur gulliga som heslt. En del var visserligen väldigt dåliga på engelska. Och vid frukosten kom en nunna fram till bordet med frallor och frågade "what have you decided to drink today? coffee or tea?" Och sen kom de ut med små kannor med te.

Vi åt jordgubbar!

Taket i en kyrka. Tyvärr blev bilderna i kyrkor dåliga, det är för mörkt och min kamera är för dålig. Mamma har nog bättre bilder.

En tvärgata. Varje italienare äger en vespa. Faktiskt.

Sankt Peterskyrkan (San Pedro). Påvens place. Colosseums kö var inget jämfört med det här. Gissningsvis kanske en och en halv timme innan vi var uppe i kupolen.

Utiskt från kupolen. Sankt Petersplatsen. På väg upp till kupolen började det regna och åska. Därav så lite folk ute.

Nere i kyrkan. Det är svårt att ta bilder som ger kyrkor rättvisa. Det går liksom inte. Men mäktigt är det iaf. Och återigen den där tanken - hur gjorde dom?! Hur kunde de göra kyrkorna så höga? Så symetriska? Så runda? Så vackra? Hur kunde de måla i taket? Är det guld i taket?
Ja, det var ett axplock! Mamma har en massa fler bilder, förmodligen bättre. Hoppas få se dem snart. Det var hursomhelt en riktigt rolig resa. Det finns mycket att se. God mat att äta. Mycket att shoppa om man nu skulle vara miljonär. Men nästan bäst av allt var att bara få komma iväg från vardagen. Bara sådär hastigt. Från den ena dagen till den andra. På tisdagen var jag helt ovetandes om att jag på onsdagen skulle befinna mig i Rom kvällen därpå. Jag klagar inte. Nej nej. Rom är att rekommendera helt klart.
Stark kvinna reder sig själv
Nu är det ju dessvärre så att jag bor själv och inte har någon att ropa på. Detta är något jag funderat på länge - hur skulle jag göra? I helgen hände det. En spindel hade mage att ta sig in i min lägenhet - från balkongen, jag såg den för några veckor sen. Den satt brevid fönstret, på väggen. Tänkte att tja, den kanske stannar där. Jag tycker om när spindlar står stilla, då vet man åtminstonde vart man har dem, så man kan undvika dem. Men det här monstret gick runt hela tiden! Upp i taket, ner på väggen... Ibland såg jag den inte och då fick jag lite panik. Då kan den ju vara varsomhelst!!!
Imorse fick jag nog. När jag stog och stekte ägg och bacon till frukost så drog jag ner fläktkåpan och DÄR - spindeln satt där, fem centimeter från mitt ansikte! Då hoppade jag till må ni tro. Jag blev så arg på den så jag nästan började gråta. Sen firade den ner sig mot spisen! För att rädda mitt stackars ägg från spindeln letade jag fram ett köksredskap och föste ner spindeln på golvet. Sen gick jag till bokhyllan för att leta reda på den fetade bok jag kunde hitta - en ordbok. Gick tillbaka till köket, smög fram till det lilla monstret och PANG! Spindelmos. Trampade lite på boken för att vara på den säkra sidan. Sedan lät jag boken ligga där tills jag skulle göra middag. Då var boken liksom ivägen. Med lite ångest lyfte jag på boken. Sån tur var så syntes det knappt att det var en spindel där, så jag kunde ta lite hushållspapper och gnugga bort sörjan.
Känner mig lite stolt! Jag klarade det. Ett steg i rätt riktning. Det var ett riktigt hårt prov vill jag lova. En stark kvinna reder sig själv.
Superhelg
Har haft en riktigt trevlig helg! Fredagen började på Vasaskolan där jag skulle göra en massa kemilabbar. Det var visserligen ganska intressant och så, men det tog lång tid... Kom till jobbet lagom till lunch. Sålde cp-dåligt. Kom hem, åt golaxen och sminkade mig. Vandrade iväg till Caroline för lite förfest med kollegorna! Carro hade jättefin lägenhet, alldeles nybyggd! Man blir ju lite avundsjuk... Sedan vandrade vi vidare till Corona där vi skakade rumpa som besatta. Vandrade hem och somnade bums.
På lördagen var det rent av sommarvärme och jag gick på stan med Linn och Kim. Vi åt lunch på Waynes. Sedan äntrade vi staden och jag gick loss med bankkortet. Lönen har ju kommit... ;) Köpte en randig t-shirtklänning på nyöppnade Monki (var proppfullt med folk där), en blå kofta på Rut och lite smink på HM. Men hon som stod i kassan glömde stoppa ner pudret i påsen!! ARGHHH!!! Upptäckte det först när jag kom hem och då var det ju som försent... Betalat 100 spänn i onödan!! *cp-kärring* Hursomhelt, när jag kom hem ville jag inte annat än ut igen i det fina vädret, så jag snörade på joggingskorna och gjorde årets prämiärrunda. Det gick visserligen nästan skamligt långsamt och inte blev det särskilt långt, men jag klarade det iaf! Tänkte mjukstarta lite och bara göra det för att det är härligt! Typ halva stan hade tänkt samma sak som jag, så jag var inte ensam ute i joggingspåret precis.
Sedan blev det grillning hos Jessica, mums! Allt blir så gott när man grillar! Sen höll vi på somna, så vi bestämde oss för att gå ut på en promenad i den friska luften. Det var skönt.
Idag har jag tvättat, diskat, jobbat tre timmar (eftersom jag missade lite i fredags), ätit köttfärsfylld aubergine, pluggat, pluggat, tränat och PLUGGAT. Jag gick på Step Dance, det var helt fantastiskt roligt! Sen gick jag till gymmet och tränade armarna lite. Svetten rann.
Imorgon har jag kemiprov. Det kommer gå bajs. Cp. IG. "Skriv en balanserad reaktionsformel" AAAARGH!! Vänligen, skicka en mental lyckospark imorgon. Eftersom jag missar några timmar betyder det att jag måste jobba in det till helgen, cp...
Helgen har ändå varit bra. Önskar bara att jag hann vara ute mer idag. Tjoflöjt!
Påskhelgen
Igår sov vi länge, åt frukost och satt sen vid köksbordet och funderade på vad vi skulle göra. Då fick Emma plötsligt en snilleblixt: vi målar påskägg! Och som vi pickade hål på ägg, blåste och målade. Köket blev ett enda kaos. Tidningar över hela bordet. Penslar överallt. Emma bakade samtidigt. Simon byggde en sorts äggtorkningsmodul; han hängde upp en hårtork i taket. Det tog Simon säkert flera timmar att måla ETT ägg. Han målade flera lagar, målade över och tillslut sköljde han bort allt och började om. Sällan har det varit så roligt att måla ägg! På kvällen åkte jag Emma, Jonathan och Agnes in till stan och såg Män som hatar kvinnor på bio. Den var riktigt bra, men väldigt obehaglig. Jag var rusikgt förbannad mest hela tiden! Sen åkte vi hem och drack te och pratade.
Idag har vi inte heller gjort så mycket vettigt. Vi åkte in till Öjebyn för att gå på "marknad". Man kunde överblicka hela marknaden på sisådär två sekunder. Det som fanns att erbjudas var (mycket goda) hamburgare, stickade sockar och vantar samt anisbröd (alternativt "pitepojkar"), skarpkakon, bullar och rulltårtor. Nästan hela Isakssonsklanen samlades i farmormormors kyrkstuga för att fika. Sedan åkte jag och Emma och Jonathan hem till Jonathan för att dricka te och smygdricka kaffe... hahahaha :P
Nu gör vi ingenting i väntan på middagen. Det vankas någon sorts påskbuffé. Gravad lax. Åh. Jag tror jag dör. Vi läste i tidiningen imorse att Karamellkungen säljer cirka 5000 ton godis över påskhelgen 5000. TON. Vilket är 25% av deras försäljning på hela året. Jäklar vad sockerhöga hela Sveriges befolkning är i helgen. Och ägg äts i så stora mängder så det är helt sinnesjukt: 6 miljoner ägg i timmen ikväll!
Ikväll pratades det om att socialiseras med andra, men det tyckte Jonathan "var jobbigt". Det blir nog film här - gööu så skönt! Kanske låter som att vi har haft tråkigt, men nej! Det har varit så skönt. Jag har suttit i gungstolen i säkert flera timmar. Och som vi ätit. Och fikat. Sköööööönt.
Nu sitter jag och Emma i köket och gör ingenting. Agnes tovar ull. Nej, nu finns det inget mer att skriva! Hoppas ni andra har lika trevligt som jag! Lovar att lägga ut bilder på våra fina påskägg sen. Hejs!
Kroppsdelsserie del 4: Om hjärnan
- Hjärnan är ju som bekant uppdelad i två halvor - vänster och höger. De har lite olika egenskaper, den ena (höger tror jag) är lite mer kreativ typ.
- Dessutom är det höger hjärnhalva som registrerar att du sticker sig på en nål på vänster hand och tvärtom... Mystiskt!
- Hjärnan är dessutom uppdelad i storhjärnan och lillhjärnan. Lillhjärnan samordnar impulser. Skickar dom rätt liksom.
- I hjärnan finns också hypofysen. Det är en körtel som producerar hormoner. Mycket viktig alltså.
- Syncentrat är längst bak i hjärnan, kontigt nog - längst bort från ögonen. Medan hörselcentrat är på sidan av öronen. Det finns två talcentra, ett för att kunna förstå vad andra säger och ett för att själv kunna formulera meningar, tror jag.
Men det mest intressanta är ändå den grå barken. Det vill säga det som är runt hela hjärnan, längst ut. Det är där vi tänker och lagrar minnen. Men hur fungerar det?! Hur tänker man? Hur går det till? Hur kommer det sig att man tänker olika? Hur lagras minnen? Varför minns man vissa saker, men andra inte? Lagras minnena som i ett arkiv? I långa hyllor nummrerade med olika årtal: sommaren -96? Varför minns man inte sin första födelsedag? För att hjärnan inte var färdigutvecklad? Vad ÄR tankar? Signaler? Kemiska substanser? Hur uppkommer en tanke? Varför tänker inte alla likadant? Nej, jag blir inte klok på det!
En vän till mig skrev en gång: "förmågan att tänka; en förbannelse eller befrielse?". Självklart är det ju ett sorts "krav" att man ska kunna tänka för att bli en individ, för att ha en personlighet. Åtminstonde tycker jag det. Jag anser att personligheten sitter i hjärnan. Var skulle den annars vara? Eller "flyter" personligheten runt överallt, i hela kroppen? En sorts själ, har man det? Hursomhelst, så kan jag ibland tycka att tänkandet är en förbannelse. När man ältar något. Något man gjort, något någon annan gjort, något man ångrar, något man längtar till, något man gruvar sig för. När man bara tänker och tänker och tänker, men egentligen inte kommer någon vart - då önskar jag att man bara kunde "stänga av" hjärnan för en stund. Tänk så skönt! Man skulle få slippa sina egna jobbiga tankar för en stund! Dessvärre skulle det nog vara oerhört jobbigt att "sätta på" hjärnan sen igen, allt skulle skölja över en igen.
En annan tanke: hur många hjärnceller har man inte supit bort? Gör alkohol att man blir dum? I så fall är det ju inte bra. Snart borde jag planera in vita veckor.
En annan sak som slagit mig är hur otroligt känslig hjärnan borde vara. Och tänk så mycket som skulle kunna gå fel! Man borde glädjas mer över hur bra man fungerar. Ja, över hur allt fungerar! Nu förtiden pratar man ju inte bara om att man ska träna kroppen utan även hjärnan - hjärngymnastik. Det innebär att tänka ordentligt och annorlunda. Till exempel genom att lösa korsord, sudoku, äta med gaffeln i "fel" hand, byta ordning på morgonrutinerna, köra bil en annan väg till jobbet. Att läsa böcker är nog bra, kan jag tänka mig.
Så vad vill jag säga med det här? Hylla hjärnan! Ta hand om den, lös korsord! Sluta dricka för stora mängder av alkohol och ta dig en funderare över hur fascinerande det är att man kan tänka!

Plugga! Det tränar nog hjärnan... Studentlitteraturen jag köpte förra terminen.
Diagnoser: VHS (Vi Hatar att Sälja), PMS (Pinsamt Dålig Säljare), DVD (Dumhet Via Damp)
Efter jobbet tryckte jag, Hanna och Linn in min cykel i deras bil, tog en sväng förbi Systemet och sedan släppte de av mig på stan. Jag handlade lite på Ica. Sedan skulle jag cykla hem. Min j'vla cykel som lagats från både punka och icke fungerande pedaler. Min j'vla cykel som alltid funkat så bra. Jag satte mig på cykeln, trampade lite, bromsade när jag skulle svänga. Sen var det som om bromsen fastnade. Jag klev av och klämde lite på handbromsen. Tittade på bromsen på däcket och såg att det liksom hade fastnat. När jag styrde cykeln framåt rörde sig inte hjulet. HELVETES. JÄVLA. SKIT. Efter att ha gått en stund så lättade bromsen lite och jag cyklade hem. Hela tiden med ett lätt motstånd. Hela vägen hem, upp för svingen... Förbannat så jobbigt det var. Jag var sjöblöt när jag kom hem, flåsade som en gravid flodhäst med astma. Skickade onda, onda tankar till cykeljäveln. ATT DU ALDRIG SKA FUNKA!!!!!!!!
Nog illa talat om cykeljäveln. Jag kom hem typ kvart i sju. Dödshungrig. Lagade tortellini med tomatsås. Åt. Diskade. Håller nu på att göra dinkelfrallor. Lyssnar på Talang i bakgrunden. Lugn kväll alltså. Makalöst så skönt. Imorgon ska jag gå på stan med mamma och på kvällen blir det fest. På söndag blir det nog några timmars jobb. Fullt upp alltså!

Tjohoo!
Njurjävel
Och så kom onsdagen. Har inte varit så nervös om jag ska vara ärlig. Och det gick ganska bra faktiskt. Det var dock ett tjock provhäfte på ett antal sidor vi fick så jag ställde in mig på att sitta till typ nio... men jag var klar strax före halv åtta. Gräjtness. Jäklar, vad duktig jag är egentligen! Nu kan jag allt om hela kroppen. Fråga mig om vad som helst: vad lymfan har för funktion, hur hjärtat får syre och näring, hur ett översynt öga ska se rätt, vad benen i öronen heter, vad lipas spjälkar för något eller kanske vad ADH är (nej, jag menar inte ADHD). Förutom det där med njurarna. Fråga inte det. För där satt jag mest och gissade. Finns det något som heter njurkärl, månne?! ;) ja, jag vet inte... vi får väl hoppas på det. Inget jag skrev om njurarna verkade vettigt. Men skit samma. Jag gjorde det och behöver förmodligen inte göra omprov. Kanske en liten restuppgift.
1 april, ny månad. Har inte blivit lurad. Tror jag iaf. Ny månad betyder ny budget. Nu börjar man om på samma kula igen. Jag sålde hyfsat bra idag, så det kändes ju bra. Idag har jag vunnit en apelsin och två äpplen. Man tackar. Förstår inte vad som hänt med oss på jobbet nu, men jag får skrattattacker mest hela tiden! Kanske beror det på kartongen med solbrillor som chefen hade släpat till jobbet igår. Det var knappt man ville sälja, för de flesta var så gräsligt fula! Och roliga! Hahahah... Fick med mig två hem. Sen fick det räcka :P
Lite bilder från min tillvaro:

Jessica var här i lördags, som jag berättade tidigare, och gjorde proffsdrinkar.

Vi mixade halvfrusna hallon till en hallonkorv. Såg ju inget vidare ut...

... tills det hamnade i drinken, då såg det desto godare ut!

Sen åt vi färsk annanas.

Rebecca kom förbi!

Den här fyndade jag för en tia på kupan.

Och de här minipajformarna för en femma styck.

Och de här skorna köpte jag för ett tag sen. Våriga. Och passar gräsligt dåligt ihop med mitt golv med obestämdbar färg.
Nu är min cykel lagad och hel och asfalten är nästan framme helt! Imorgon ska jag cykla till jobbet!
Fynddag
Denna underbara lördag började med en efterlängtad sovmorgon. Dock verkar kroppen ha ställt in sig på att vakna 06.25 varje dag, så jag vaknade först då... Men somnade om till halv tio. Efter frukost promenerade jag bort till Kupan. Där fyndade jag en stor glasburk med lock för en tia samt två minipajformar (enportions) för en femma styck. Sedan promenerade jag till Myrorna där jag fyndade två blusar. Sen promenerade jag till Willys för att "storhandla". Pappa kom dit och körde mig hem med allt. Föräldrar med bil är allt bra att ha. Som belöning bjöd jag han på en kopp kaffe och kaka. Vid sextiden kom Jessica förbi för middag. Det blev klyftpotatis med kyckling och bea-sås. Och färsk annanas till efterrätt, som jag vann på jobbet i veckan! (Har i veckan även vunnit en djuriskt god chokladkaka med smarties i samt ett sällskapsspel som heter "Retro") Nu har vi blandat 3XH, dvs Jessicas super hallondrinkar! Det är jättegott! Nu är naglarna målade och ögonen sminkade. Snart släcker vi lamporna! 10 minuter kvar!!
Sen vankas utgång! Tjohej!
Helgbesök
Ha det bra!!
Kroppsdelsserie del 3: Om ögon
Efter ett lite lätt kritiskt inlägg om fötter får jag väl medge att fötter är allt bra att ha. De färdar oss ju genom hela livet! Men ack så fula de är! Vandrar vidare i kroppen och hamnar nu i ögonen. Frågan är om de räknas som en kroppsdel (?), men det struntar jag i. Det är en del av kroppen, alltså en kroppsdel, eller?
Jag tycker ögon är fantastiska. De är en stor del av en person. Det är ju ögonen man kollar på när man pratar med en person. Ögonen kan avslöja en hel del. Men kan se om en person är glad, lessen, nervös, arg, lycklig, trött osv. Ögon är också väldigt vackra. Alla ögon är unika och kan ha många olika färger; bruna, jättebruna, olika blåa nyanser, gröna, nästan gråa... Men de kan ha olika mönster också! Malin från mitt jobb har något sorts vitt stjärnmönster! Det är jättehäftigt! En annan person jag känner har typ blåa ögon med ett litet stänk av gult i kanten av ena ögat.
Fast egentligen är det ju irisen som är färgen. Och irisen heter egentligen regnbågshinnan och dess uppgift är att reglera ljusinsläppet (kan jämföras med en kameras bländare). Är det mörkt behövs mycket ljus och regnbågshinnan öppnar upp sig mycket, och tvärtom. Pupillen är alltså den del av linsen som syns. Anledningen till att jag råkar komma ihåg alla namn nu är för att jag precis läst om det i Naturkunskapsboken ;) Ögat har även en gul fläck och en blind fläck, en näthinna, hornhinna, senhinna osv osv. Ögat är en finurlig och klurig sak. Tänk vad häftigt att ögat tar in ljuset upp och ner på näthinnan men att vi ändå ser "rätt" (vad som nu är rätt?). Och tänk vilken tur att allt går så fort. För tänk om det tog två sekunder för ögat att ta in ljuset, registrera den på näthinnan och skicka bilden via synnerven till hjärnan för att sedan tolka den... Då skulle man ju famla lite i blindo... Eller? Nej, usch vilken tur att allt går så fort och framförallt AUTOMATISKT i kroppen! Hjärtat pumpar, lungorna andas, njurarna sprutar, tarmarna knådar och lymfkörtlarna renar blodet av sig självt. Vi behöver inte göra något alls för att göra allt det här!! Fy bubblan vad kroppen är häftigt!
För att ta en liten avstickare från ögon, så sa min mamma något smart i helgen när jag berättade att jag tycker att kroppen är en så häftig sak. Hon sa att det är därför som hon och pappa (och många andra) inte tror att människan skapades av en slump utan att det var något som påverkade utvecklingen, en högre makt, typ Gud. Hon sa att det finns en teori om att allt strävar efter kaos; om man till exempel lämnar ett hus obebott så kommer det med tiden att växa igen av växter. Om man blandar två vätskor så kommer de (oftast) att blanda sig, osv. Men människor och djur strävar ju hela tiden efter att bli bättre. Ni vet "survival of the fittest" och sånt. Hur kommer det sig? Hmm, det är nästan så man blir religös. För ni måste väl hålla med om att det är häftigt? Hur kom kroppen liksom på hur den skulle spola rent blodet från urinämnen? Hur kom kroppen på att den skulle ha ätarceller som äter upp farliga bakterier? Ja, inte vet jag...
Men hur som helst - tillbaka till ögon! Jag tycker ögon är jättevackra. Själv har jag kamelontögon. De ändrar nämligen färg efter vilken färg jag har på tröjan. Jo, det är faktiskt sant! Åtminstonde ser det ut så. Om jag har en blå tröja ser ögonen blåa ut. En grön tröja gör ögonen mer gröna. Petroleum gör ögonen mörkturkos... Ganska coolt. Jag gillar mina ögon. Tycker de är fina. Sen ser de ju lite bättre ut med smink också. Men det är ju en annan sak.
Ni som inte har några synfel: ni vet inte hur lyckliga ni är! Ser man dåligt är det för det första fruktansvärt dyrt med glasögon och/eller linser (varför är för övrigt till exempel tandvård och sjukvård subventionerat men inte synfel? Att jag ser dåligt är ju inte mitt fel, att jag har hål i tänderna kan delvis vara mitt fel, en liten undring bara). Att välja ut bågar är ett mycket jobbigt och tidskrävande projekt. De senaste jag valde tog säkert ett tiotal timmar hos olika optiker att välja, provade nog ett hundratal. Anledningen till att det är så svårt för mig att hitta några som passar är för att de flesta bågar är så breda och ser alldeles för stora ut på mig. Och linser är dyrt och tidskrävande. Så var lyckligt alla ni med falksyn!
Jag tror att min kusin Axel har de vackraste ögonen jag någonsin sett. De är jättestora, blåa och helt underbara. Man liksom drunknar i dom.
Oj, det här blev ett väldigt långt och spretigt inlägg! Ber om ursäkt för dåligt struktur, hoppas att någon orkade läsa igenom allt ;) Nästa gång går jag inte så långt ifrån ögonen, det blir hjärnan!
Mina ögon. (Ser ni föresten hur sneda hyllorna i bakgrunden är? Jag väntade typ i ett halvår på att allt skulle rasa ner, men det gjorde inte det...)
Gonatt!
Korvgrillning är balsam för stressad själ
Men vad hände på melodifestivalen?! Jag fattade ingenting! Måste säga att jag är ganska nöjd med att Carolina af Ugglas kom tvåa, för hennes låt var faktiskt bra. Men ettan?! Jag var övertygad om att antingen Måns, EMD, Agnes eller kanske Sarah Dawn Finer skulle vinna. Men istället blev det discoopera. Jag har länge varit lite smått allergisk mot denna genre. Men det är väl bara att acceptera. Men jag säger som Johanna: jag visste inte att Sverige gillade den sortens musik!? Hmm.. nu får vi väl hoppas att det går bra i Moskva...
På söndagskvällen såg jag och mamma och pappa en jättebra film; Gran Torino. Den har biopremiär den tjugonde tror jag... he he. Men hursomhelst, den var riktigt bra! Huvudpersonen spelas av Clintan. Han spelar en gammal rasistisk soldat vars fru just dött. Han är nu ensam. I grannhuset flyttar en kinesisk (?) familj in och han är mycket kritisk först. Men utvecklar trots allt en vänskaplig relation till dom. Filmen var både tragisk, komisk, spännande och intressant. Men framförallt så var det inte en stressad typsik amerikansk film, utan långsam. Se den!
Kroppssdelsserie del 2: Om fötter
Jag vill börja med att tacka för kommentarerna jag fick efter mitt första inlägg i kroppsdelsserien, men jag vill gärna ha fler! Vad tycker ni själv om bröst? Kom precis på att jag glömde en viktig punkt i min lista till varför man ska gilla små bröst: det sägs ju att om man får stora bröst tidigt så för man också tidigt hängbröst... Kalas! Nej, halleluja för små bröst!
Nu går jag vidare genom kroppen och kommer till fötter.
Jag hatar fötter. Mina egna och de flesta andras. Inget ont mot andras fötter, men jag tycker denna kroppsdel är äcklig.
- De luktar ALLTID äckligt.
- Man kan få fula förhårdnader.
- Man kan få vårtor på fötterna och det tycker jag är så äckligt så jag höll på att amputera min fot på stört när jag upptäckte att jag hade en på foten i våras! En liten liten vårta hade uppenbarat sig och jag gav mig genast av till Apoteket för att införskaffa svindyra små "plåster" med någon sorts salva på som sakta (med betoning på sakta) skulle eliminera denna otäcka utbuktning på huden. Kväll efter kväll genomgick jag denna procedur (där man skulle tvätta, fila, plåstra...). Och sakta gick det men tillslut var den borta! Amen! Jag var lycklig. Tills den kom tillbaka. Den jäveln lurade mig!! Jag ratade plåstren och köpte en enkel vätska som skulle smetas på varje kväll istället. Och jag smetade och smetade. Massor. Tillslut försvann den och jag har inte sett till den sen dess. Vårtor - rysningar.
- Tår är fula och själv har jag skitfula, korta, knubbiga små tår.
- Långa tånaglar är bland det fulaste jag vet och av den anledningen kan jag inte annat än tycka att den som uppfann fransk manikyr för tånaglar var en komplett idiot. Det är ju inte snyggt någonstans och vem i hela friden vill framhäva fötterna?!
- Mina fötter är mycket känsliga; jag får lätt skavsår och ont på konstiga ställen av de flesta skor om jag går för långt. Skavsår, blödande sår och blåsor på hälen, tår och överallt. Smärta i hålfoten av för platta skor. Nej, INGA skor är gjorda för mina fötter!! Vad har jag gjort för att förtjäna mina fötter... jag måste ha varit en oerhört dålig människa i mitt förra liv, om jag nu trodde på reinkarnation, vilket jag inte gör.
- Fötterna är ju visserligen en mycket smart sak som fyller funktionen att färdas gåendes. För utan fötter så skulle vi ju bara gå på benstumpar och det vore ju himla vingligt. Nej, det skulle resultera i alldeles för många blåmärken och benbrott.
- Folk är aldrig nöjda med sina fötter - de är antlingen för små eller för stora. Själv har jag storlek 36-37. Och det är ju nog ganska vanligt.
- En bra sak med fötter är ju att man kan klä dem i skor. (Se dock min andra kommentar om skor tre punkter upp) Och skor kan ju vara alldeles, alldeles underbara. Jag tror inte att jag i detta inlägg kan ge dessa fotbeklädnader rättvisa, utan uppmanar istället Jessica, den sanna skofetischisten, att göra detta. Kan vi få ett lovordande inlägg om skor, månne?
Avslutar således med en bild av ett par skor jag hittade på Zara i Sundsvall i somras när jag och Jessica var på semester.
De kostade dock 599 enkronor och mina fötter skola vara dömda till en framtid i gips om de fick följa med mig hem. Så de fick vackert stå kvar på hyllan - i väntan på att en något galnare, eller möjligtvis lite klackvanare, person förbarmade sig.
Vad tycker ni om fötter? Gillar ni era fötter? Har jag glömt något viktigt om fötter? Ni behöver självklart inte ha samma åsikt som mig, kanske någon därute älskar fötter?! Försök få mig på bättre tankar då!
Sen vill jag bara säga att det var kul att få så mycket respons på inlägget om bilder på Facebook och Internet. Jag tycker själv att det är en intressant fråga.
Nej, nu måste jag gå och lägga mig och sova. Sov knappt fem timmar mellan lördagen och söndagen. Är inte så trött än så länge, men misstänker att det kommer att ta ut sin rätt inom några dagar. Hua. Man får ju skylla sig själv... Gonatt!
Om att finnas utan att man vet det och framställa sig själv som man vill
För Facebook och många andra liknande sajter handlar ju egentligen om att man ges möjligheten att framställa sig själv på ett sätt som man själv vill. På ett sätt som ger sig själv fördelar, som får en att framstå som den personen man vill vara.
När jag skaffade Facebook tog jag mig en funderare kring om det verkligen var rätt av mig att lägga ut bilder på andra personer som inte ens hade facebook. För det känns ju lite fel... Borde man inte fråga personen då? Personen vet ju inte om att den finns där, att granskas av alla utan dennes vetskap? Usch, vad jobbigt det blev. Men jag föll för Facebook-grupptrycket och la ut en massa bilder. Sen skaffade de Facebook och problemet var mindre jobbigt. Men ändå.
Är det bara jag som tycker att det är lite läskigt att tänka på hur många bilder man kan finns på ute i världen? Som man inte vet om. Fula bilder, fina bilder. Bilder från fester, festivaler, städer, släktmiddagar, stränder, krogar... Nu menar jag inte att det är jättehemskt allt det här - tvärtom så kan det ju vara himla kul att hitta en bild på sig själv om det är fin!
Här kommer lite bilder på mig tagna av andra.

Från sittningen i höstas på Corona! Jag, Britta, Mia och Erika.

Lilian och jag på en klassfest i vintras.

På sittningen i januari. Jag, Rebecca och Tom.

Glaaad...

På sittningen i höstas... ser ni mig??


På Bakiarsles inflyttningsfest! Vin i köket. Från Brittas kamera tror jag. Självklart dumt av mig att kopiera bilder som andra tagit, copyright ni vet... Och nej, alla bilder på mig är inte lika smickrande... Men allt handlar ju om hur man vill framställa sig, got it? ;)
Vet egentligen inte vad jag ville säga med det här inlägget. Ibland funderar man bara...
Har ätit osttortillachips och sett på Let's Dance. Snart ska jag gå och lägga mig tror jag. Ligger minus på sovkontot. Imorgon väntar shopping och fika med Linn, Malin och Hanna. Sen ska jag nog hinna träna och sen fest på kvällen med några före detta kursare! Blir najs. Hejdå och ha en bra helg :)
Kroppsdelsserie del 1: Om bröst
Till alla er A- och B-kupade tjejer och kvinnor där ute som suktar efter större rattar så vill jag bara säga: misströsta inte!! Ty även om jag inte har stora meloner, så har de ju ändå växt till sig en aningen den senaste tiden och det är inte alltid så kul som man kan tro. Har därför sammanställt en lista för att få er på bättre tankar:
- För det första: om brösten är i en tillväxtfas så gör det ju ont. Jävligt ömt kan det bli.
- Om brösten växer snabbt så får man bristningar. Sexigt? Skulle inte tro det...
- Bröst kräver en stadig sport-bh, om man inte vill känna sig som skumpandes tjockis.
- Stora bröst gräver hål i plånboken!! Jo, faktiskt. För plötsligt inser man att man inte längre kan köpa brösthållare på HM eller Lindex (för där existerar ju inget annat än 70A, 75A och 75B, askalas...), utan man måste istället skamset söka sig till riktiga (tant)underklädesaffärer. Till exempel Twilfit. Där köpte jag min senaste. Men det var inte så farligt - nej faktum var att det känndes som att komma till himmelen, bh-himmelen - plötsligt fanns det storlekar!! Jag kunde välja bland olika modeller och färger. Fick dock punga ut med närmare 300 spänn för den stackars saken. Efter att ha använt den en dag upptäckte jag att jag fick skavsår under armhålorna och tänkte att vafasen, ska jag inte kunna använda min 300-kronors-bh nu, men sen vande jag mig och nu älskar jag den. Jag behöver icket längre oroa mig över att brösten ska ploppa ut, vilket de gör i alla andra bhar jag har. Halleluja.
Övertygade?? Kommentera gärna om ni har fler saker att säga om bröst. Nu kanske många av er tänker att jag är astöntig som skriver om bröst. Men jag brukar tänka såhär för att avdramatisera hela grejjen kring bröst: bröst är två köttklumpar (låter sexigt, eller hur?! haha...) som sitter på kroppen och har ETT syfte, nämligen att föda eventuella bäbisar. Sen är det inget mer med det. Det är som vilken kroppsdel som helst.
Tänkte framöver skriva om fötter och öron. Kom gärna med tips på fler kroppsdelar som jag kan klura lite kring!! Kroppen är ju en mystisk sak. Helt klart.

Sport-BH från Lindex. Kan annars rekommendera HMs sport-BH som endast kostar 149 kronor och är helt okej. Eftersom HM är lite konstiga så kan man inte kopiera deras bilder från hemsidan. Håller med Underbara Clara om att det är himla dumt. Det är ju asbra reklam om man kan lägga ut bilder på deras kläder!! Läs på Claras blogg föresten, den är askalas: http://www.folkbladet.nu/?cat=89
Snart ska jag iväg och träna! Hej så länge!