Jag är en hemsk människa
Idag hände något hemskt. Jag cyklade på en cykelväg mitt inne i stan, på väg hem från universitetet. Jag bestämde mig för att cykla om en kvinna framför mig, för hon cyklade ganska långsamt. Så jag kör ut lite åt vänster. Men då är det som att hon också kör ut lite åt vänster och jag hinner inte väja mer. Så precis när jag kör om henne så kör hon liksom in i mig, typ i bakdäcket eller nåt, jag vet inte riktigt. Allt gick så fort. Man hinner inte registrera allt. Sen hör jag henne ramla, jag stannar och springer tillbaka.
Hon satt på marken och grät. Jag sa förlåt, det var verkligen inte meningen säkert femton gånger. Jag kände mig så dum, så skamsen. Två personer som hade sett det hela kom fram. De sa typ att det inte var något jag kunde göra. Hon ville inte till sjukhuset. Hon klagade över att hon hade ont i ett ben. Jag frågade om det var något jag kunde göra och tillslut bad hon mig leta efter is. Så jag cyklade till närmsta café, men de hade ingen is där. Förklarade vad som hade hänt för kassörskan. Hon sa att om kvinnan inte ville till sjukhuset så är det ju inte så mycket att göra. Så jag cyklade tillbaka till kvinnan (som hade en väninna med sig). Hon grät fortfarande och jag kände mig så hemsk. Men tillslut provade hon cykla iaf, för hon hade en son som hon skulle hämta på dagis. Så då cyklade jag också iväg.
Usch, jag är så hemsk! Om det ändå var jag som hade ramlat och gjort illa mig! Det var ju verkligen inte meningen.
Håll er borta från mig.
Hon satt på marken och grät. Jag sa förlåt, det var verkligen inte meningen säkert femton gånger. Jag kände mig så dum, så skamsen. Två personer som hade sett det hela kom fram. De sa typ att det inte var något jag kunde göra. Hon ville inte till sjukhuset. Hon klagade över att hon hade ont i ett ben. Jag frågade om det var något jag kunde göra och tillslut bad hon mig leta efter is. Så jag cyklade till närmsta café, men de hade ingen is där. Förklarade vad som hade hänt för kassörskan. Hon sa att om kvinnan inte ville till sjukhuset så är det ju inte så mycket att göra. Så jag cyklade tillbaka till kvinnan (som hade en väninna med sig). Hon grät fortfarande och jag kände mig så hemsk. Men tillslut provade hon cykla iaf, för hon hade en son som hon skulle hämta på dagis. Så då cyklade jag också iväg.
Usch, jag är så hemsk! Om det ändå var jag som hade ramlat och gjort illa mig! Det var ju verkligen inte meningen.
Håll er borta från mig.
Kommentarer
Postat av: Lovisa
neej! stackars dig! det var ju bara otur, folk kor ju om varandra hela tiden.
Postat av: Ivarsson
Äsch, det är sånt som händer! Och det var ju ingens fel. Hon ska ju vara glad att ni inte ramlade bägge två - skulle hon ha cyklat och hämtat is åt dig då? Man känner sig alltid hjälplös när någon bölar men man kan inte göra mer än vad man kan och man kan inte tvinga någon att uppsöka sjukvård om de inte vill det. Då får hon skylla sig själv. Du är den snällaste cyklisten i stan lotta, no worries.
Trackback