Julen
Det blev ju en jul i år trots allt. Julafton firades hos kusinerna på Sjulnäskullen. Klockan ett for vi till dom. Åt julbord. Frossade i gravad lax, skinka, kallrökt lax, tunnbröd, prinskorv och en massa annat gott. Jag gillar julbord. Sen fikade vi. Men vi fikade lite för länge, så vi missade tomteverkstan. Hann precis se när leksakerna marscherade in i säcken. Vilken tur då att jag sett det typ 18 gånger förut så jag vet vad jag missade... Emma somnade, hehe.
Sen spelade vi lite spel. Åt ris á la malta (första gången jag smakade det, ganska gott för att vara kall gröt). Sen blev det julklappsutdelning. Eftersom vi inte hade något barn på under tio år så hade vi ingen regelrätt tomte, Simon skötte det hela istället. Men det där med att läsa julklappsrimmen, det får han öva på till nästa år, haha! Jag som hade knåpat ihop dom så fint! Hursomhelst, jag fick en massa fina presenter. Bland annat en skrivare, Leilas kakbok, Mates of Mines skiva, en fin skål, presentkort, en ram, ljuslyktor, lakan, handdukar mm. Agnes fick ABBA Singstar av oss, så resten av kvällen spenderades med att skråla med till gamla härliga ABBA-dängor. Jag och Emma uthärdade längst. Jag tror nästan vi hade sjungit igen alla låtar tillslut. Mamma Mia! är min favorit. Vi var alldeles hesa efteråt, så skoj var det! Men det blev bättre efter lite glögg och massor av knäck och kola. Det blev en fin julafton. Lugn och skön.
Borta bra, men hemma bäst. Att bo hos mormor är väldigt påfrestande. Man klarar liksom inte av mer än ett visst antal dagar. Sen är man full. Full av skit och pikar och tjat tjat tjat, skvaller och gnäll. Jag typ kastade i allt i väskorna, sprang upp och ner för trappan och slängde in väskorna i bilen och ville bara hem hem hem. Sen somnade jag i bilen. Har blivit lite förkyld. Något jag har konstaterat är att hos mormor så uppträder ett märligt fenomen. Jag kallar det "den ofantliga tröttheten". Man blir helt enkelt fruktansvärt trött och lat. Man sover till tio, ligger och drar sig till halv elva. Att gå upp och ner för trappan är en pärs som gör mig alldeles andfådd. Benen blir tunga. Energin är som bortblåst. Det är läskigt. Mycket märkligt. Kanske är det mormor som suger ur en all energi...
Julen i bilder:
Kusin Agnes och mamma
Jag och pappa
Syskonkärlek...
Eller..? Hahaha :D
Agnes rockade loss på sitt trumset!
Sen kom Simba in och krävde kärlek. Simba är en sliten krigare. Han är 10 år, har korta avnötta öron av otaliga catfights (där fick jag till det), en konstig svansföring och en mun alldeles brun av tandsten. Det tar på att vara bondkatt, därför har familjen bestämt att han ska få tillbringa sina sista ljuva dagar (eller år får vi hoppas) med möjligheten att få komma in närhelst han vill.
Granen
Dags för julklappsutdelning. Emma, jag, Agnes och mamma.
Nu krånglar bilduppladdningen så mycket så jag ger upp. Ha det bra!
Sen spelade vi lite spel. Åt ris á la malta (första gången jag smakade det, ganska gott för att vara kall gröt). Sen blev det julklappsutdelning. Eftersom vi inte hade något barn på under tio år så hade vi ingen regelrätt tomte, Simon skötte det hela istället. Men det där med att läsa julklappsrimmen, det får han öva på till nästa år, haha! Jag som hade knåpat ihop dom så fint! Hursomhelst, jag fick en massa fina presenter. Bland annat en skrivare, Leilas kakbok, Mates of Mines skiva, en fin skål, presentkort, en ram, ljuslyktor, lakan, handdukar mm. Agnes fick ABBA Singstar av oss, så resten av kvällen spenderades med att skråla med till gamla härliga ABBA-dängor. Jag och Emma uthärdade längst. Jag tror nästan vi hade sjungit igen alla låtar tillslut. Mamma Mia! är min favorit. Vi var alldeles hesa efteråt, så skoj var det! Men det blev bättre efter lite glögg och massor av knäck och kola. Det blev en fin julafton. Lugn och skön.
Borta bra, men hemma bäst. Att bo hos mormor är väldigt påfrestande. Man klarar liksom inte av mer än ett visst antal dagar. Sen är man full. Full av skit och pikar och tjat tjat tjat, skvaller och gnäll. Jag typ kastade i allt i väskorna, sprang upp och ner för trappan och slängde in väskorna i bilen och ville bara hem hem hem. Sen somnade jag i bilen. Har blivit lite förkyld. Något jag har konstaterat är att hos mormor så uppträder ett märligt fenomen. Jag kallar det "den ofantliga tröttheten". Man blir helt enkelt fruktansvärt trött och lat. Man sover till tio, ligger och drar sig till halv elva. Att gå upp och ner för trappan är en pärs som gör mig alldeles andfådd. Benen blir tunga. Energin är som bortblåst. Det är läskigt. Mycket märkligt. Kanske är det mormor som suger ur en all energi...
Julen i bilder:
Kusin Agnes och mamma
Jag och pappa
Syskonkärlek...
Eller..? Hahaha :D
Agnes rockade loss på sitt trumset!
Sen kom Simba in och krävde kärlek. Simba är en sliten krigare. Han är 10 år, har korta avnötta öron av otaliga catfights (där fick jag till det), en konstig svansföring och en mun alldeles brun av tandsten. Det tar på att vara bondkatt, därför har familjen bestämt att han ska få tillbringa sina sista ljuva dagar (eller år får vi hoppas) med möjligheten att få komma in närhelst han vill.
Granen
Dags för julklappsutdelning. Emma, jag, Agnes och mamma.
Nu krånglar bilduppladdningen så mycket så jag ger upp. Ha det bra!
Kommentarer
Postat av: Anna
Vi hade också Abba-singalong för mamma fick mamma mia-filmen i julklapp ;D Du verkar ha haft en god jul iaf :D
Postat av: Sara
ja här hemma har vi också sjukstuga
Postat av: Ivarsson
Vad jobbigt för er att det blir så mycket gnat, hoppas ni hade det trevligt iallafall. Vad gäller den ofantliga tröttheten kan jag dock lugna dig - det är inte enbart ett fenomen som existerar hos mormödrar i piteå. Det existerar så fort det är jul och så fort man är ledig, jag svär. Jag har travat runt som en zombie i flera dagar nu. Men imorrn ses vi darla, puuus!
Trackback
